Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På Hasselbladska ängen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eningen härstädes, vilken stiftades 1860 och vilken på det andliga
området uträttat icke så litet. “Den är, som en författare yttrat, en
förkämpe för en friare religionsutövning, som icke håller på
statskyrkans särskilt helgade plats, icke heller på den statskyrklige prästen;
kanske ser den värda föreningen till och med litet snett på den
senare och hans dogmatiska myndighet. Den som predikar
kristendomens lära sant och med god vilja, mer stödjande sig på
evangelium än lagen, får här säga ut sitt lärande ord, även om han är
lekman, kanske helst då. Den religiösa riktning, som företrädesvis
har sin aula i Betlehemskyrkan, brukar man och man emellan
betecknas med binamnet ny-evangelism“.
I överensstämmelse med de fria, av statskyrkan oberoende
åskådningar i religiösa ting, vilka började göra sig gällande här i
1700-talets senare och 1800-talets förra del, samlades några enkla
medborgare i sina hem för s. k. bibelstunder. Särskilt livliga blevo dessa
sedan en bleckslagare Boström och ett par missionärer — Beckman
och en omvänd och döpt jude vid namn Moritz — uppträtt
här. Rörelsen vann en mängd anhängare och stiftets biskop, Bruhn,
ställde sig så sympatisk mot densamma, att han upplät läroverkets
högtidssal för “evangelisternas" möten.
Sedan man erhållit ett par ständiga, synnerligen entusiastiska
predikanter i folkskollärarna B. C. Rodhe och Sven Andersson — den
förstnämnde sedermera mycket berömd som privatskoleman —
bildades 1860 Evangelisk-Lutherska Missionsföreningen — nuvarande
Evangeliska Missionsföreningen. Rodhe blev dess förste ordförande
och främste ledare intill 1867.
I Pustervik invigde domprosten Wieselgren 1861 föreningens första
predikolokal. Denna blev snart för trång. Likaså den förhyrda Bloms
sal vid Östra Larm- och Drottninggatorna. En ny större sal, som
rymde 1,000 personer, byggdes i 1860-talets slut vid Husargatan och
är av mig förut beskriven.
Efter många ansträngningar lyckades föreningen få till stånd en
ny kyrka, den nuvarande, av arkitekten J. A. Westerberg ritade
Betlehemskyrkan vid Wasagatan, vilken i närvaro av 4,800
personer invigdes den 16 oktober 1881.
Missionsföreningen bedriver sin verksamhet på olika sätt. Den
dirigerar söndagsskolor och syföreningar, omfattar ungdomsföreningar,
ägnar sig åt fattiga barns bespisning, beklädnad, skollovskolonier
m. m. Den har upprättat ett Magdalena-hem och sedan 1867
räknar barnhemmet å Gårda sin tillvaro genom missionsföreningens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
