Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vasastaden i söder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förespråkare ville en akademi av den vanliga sorten “med fasta
lärostolar och i första rummet avsedd att gagna en studerande ungdom,
vilken där skulle äga att avlägga de lärdomsprov, som krävdes för
anställning i statens och kyrkans tjänst", ville Hedlund ett fritt
universitet med fritt studium, lett av celebra vetenskapsmän och besökt
av bildningens ämnessvenner, vilka drevos dit av kunskapsbegärets
inre makt och ej av ävlan efter examensmeriter.
Så kom den första stora donationen till högskoletankens förmån.
Det var den tidigare omtalte snusfabrikören Fredrik Lundgrens gåva
på 400,000 kronor, vilken skulle under namn av Lundgrenska
hög-skolefonden förvaltas av stadsfullmäktige och utgöra grundfond för
en högre undervisningsanstalt eller högskola. Borgmästare A. W.
Björck hade avfattat testamentet och helt visst har han, som livligt
tilltalats av Hedlunds högskoleidé, påverkat Lundgren. Vidare fick
idén ett kraftigt handtag av grosshandlaren Eduard Magnus, som
donerade den vackra summan av 200,000 kronor: “att utgöra bidrag
för inrättande här i staden av en högre läroanstalt med syfte att
ersätta bristen av ett universitet, lämpat efter nutidens behov". Dessa
donationer gjordes i 1870-talets slut.
Emellertid hade den förnämste motståndaren till Hedlunds fria
akademi Sigfrid Wieselgren i tal och skrift arbetat för en verklig
högskola med fasta lärostolar. När Hedlund, orolig för att den i
Magnus’ testamente bestämda fristen av tio år skulle utlöpa, i
stadsfullmäktige den 5 februari 1885 väckte ett av honom själv avfattat
och av herrar Aug. Wijkander, Ph. Leman, Aug. Ullén, E. Almqvist
och Joseph Andrén underskrivet förslag, att “gå i författning om
åtgärder för bringande till snar verkställighet av de vackra ändamål,
som framlidne Ed. Magnus och Fr. Lundgren velat med sina
donationer till Göteborgs stad främja", betonade Wieselgren för konsul
Oscar Ekman frågans betydelse, men denne var då, enligt vad W.
1907 berättat — “icke beredd att på annat sätt stödja det alternativ,
han fann sig böra föredraga, än genom dess förordande hos sin vän
David Carnegie, om vars avsikt att göra en donation till Göteborgs
förmån han ägde kännedom; och i detta syfte tillställdes honom
de förslag och kalkyler, som jag ansåg för frågans bedömande
erforderliga. Carnegie svarade väl att han för sagda fråga stode alldeles
främmande och tänkt att med sin donation främja företrädesvis
välgörande ändamål; men under brevväxlingens gång växte hans
intresse för saken, och genom sin skrivelse till stadsfullmäktige den
19 maj 1887 förklarade han sig slutligen villig att för upprättande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
