Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lorensberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dold en oemotståndlig längtan till naturen, till soliga ängar och gröna
backar, lummiga lundar och blomstrens doft. Hon längtar efter
vilan, nöjet, njutningen och förströelsen som motvikter till arbetet.
Så inleddes en av mig författad minnesskrift om Lorensberg, vilken
utgavs året 1912. I det följande skall jag återgiva något av
fortsättningen i sammandrag jämte en del tillägg.
1700-talets göteborgare behövde inte ta många steg utom vallarna
för att finna naturen och friheten. Köpmännen hade landerierna,
småfolket Slottsskogen samt en del friluftsställen. Bland de senare
spelade utvärdshusen en högst betydande roll och satte sin prägel
på sommarens nöjesliv, vilket stod i god samklang med tidens lynne
och den ljusa bellmanianska andan.
Från mödorna bakom gråa murar lockade förföriskt i öster
Bagar-gården med sin vackra park och det småtrevliga
Gullbergsbrovärds-huset, i väster Änggårdskrogen och Nya Varvets Nobis. Och då
luften blev för kvav å Bonges traktörsställe vid Eklundsskogen, på
Tre Remmare eller i Storkällaren i Rådhuset, bjöd också Blenderman
gästerna ut till sitt plantage i östra Haga, där de undfägnades med
“idylliska och martiska nöjen“.
Dessa idylliska traktörsställen ha gått all världens väg. Och med
vemod se vi, hur den nya tiden önskar plåna ut det sista av de gamla
friluftsställena, det enda som i fråga om göteborgskt nöjesliv knyter
samman gammal tid med ny, det enda som genom tiderna bevarat
sin ljusa, glada prägel. Dock vill man gärna tro att gamla
Lorensberg får stå i orubbat bo, till gamman för alla dem som älska ett
nöjes- och umgängesliv med icke allt för stela former, med minnen
och traditioner från gamla dagar.
Lorensberg är ett sådant friluftsställe, beläget nära storstadens
hjärta. I fonden av Göteborgs förnämsta boulevard uppmärksammas
det gamla värdshusets entré med sitt bagparti, vars ljuseffekter under
mörka kvällar göra sitt till att ge Avenyen storstadsprägeln. Och
bakom bilda parkens sekelgamla träd ramen kring ett
nöjesetablisse-ment, som i våra dagar mer och mer antagit karaktären av ett
slags tivoli.
Detta Lorensberg är, som värdshus betraktat, sekelgammalt, men
dess namn skönjes redan i senare delen av 1700-talets
göteborgs-krönika och knöts till ett av de många landerierna och plantagen
utanför staden.
Den som gav Lorensberg sitt namn var köpmannen i Göteborg
Lorens Petersen, vilken drev köpenskap här i senare delen av 1700-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
