Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkteatern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Axel Engdahl. Revykappan bars alltså på bägge axlarna. För
framförandet stod Ranft-Hjertstedt-turnéen.
Utstyrseln var förträfflig med utsikter över Marstrand och Nya
kajen, och författarna hade verkligen bjudit till att spinna ut en s. k.
röd tråd. Men annars var revyn inte vidare anmärkningsvärd — om
inte däri att de så gouterade pig- och knektfigurerna då för första
gången framträdde gemensamt.
Kritiken var välvilligare än föregående gång och revyn gick trettio
gånger.
Nästa Engdahlska revy kom 1897 och bar titeln Också ett
spök-hotell. Den bars fram av Ranftska operettsällskapet, vilket spelade
densamma tjugoen gånger. Så följde året därpå en lokalisering av
Venus på utställningen, ett stockholmskt utstyrselstycke, som gjort
stor lycka på Djurgårdsteatern under utställningssommaren 1897.
Engdahl fick beröm för den fyndiga bearbetningen och de piffiga
kupletterna.
Nästa revy, som gick 1899, bar titeln Konung för en dag eller
En blomsterdröm och gavs av Lombergs-turnéen. Ej heller denna
väckte entusiasm, men åtminstone en figur etsade sig in i minnet:
kolingtypen, av skådespelaren Wahlbom illusoriskt återgiven efter Albert
Engströms odödliga figur.
Man kan inte säga att Engdahl med dessa revyer gått från seger
till seger. Jag har inte heller räknat upp dem för annat än den
kronologiska ordningens skull. Och för att konstatera att han
behövde flera prövo- och läroår innan han vann sin verkligt stora
seger som revyförfattare. Den kom vid sekelskiftet 1900 med revyn
Prinsen av Arkaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
