Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Liseberg och Burgården.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stakar och kannor av silver. Den nitiske biskopen bebyggde och
förskönade Burgården ytterligare och kom också i besittning av det
förut undanskiftade Underås, vilket enligt 1685 års reduktionsbok
bytts från kronan av Erik Gustaf Stenbock.
Sedan Burgården upphört att vara biskopssäte äro
klädesfabrikören i Göteborg Johan Thornton samt de på sin tid så tongivande
patricierfamiljerna Tranchell och Santesson antecknade som den gamla
landerigårdens besittare. Carl Henrik Tranchell på Burgården var
en synnerligen skicklig affärsman och den siste sekreteraren i
Ostindiska kompaniet. Det var också han som uppsatte och
undertecknade kompaniets cessionsansökan 1809. Dog på Burgården 1822.
En son, revisorn i Diskonten Jonas Tranchell var känd som en
utmärkt fiolspelare och en dotter blev gift med grosshandlaren Jonas
Anders Kjellberg.
Sedermera blev familjen Dahl bofast på Burgården, där en Jakob
Dahl i början av 1800-talet drev bryggerirörelse. Genom fyra
generationer befäste denna familj sitt namn i Göteborgs samhälle och
den siste bemärkte mannen av släkten, stadsmäklaren Jakob D., var
framstående kommunalman och en kort tid stadens representant i
riksdagens andra kammare.
Burgårdens bryggeri var icke obekant för en äldre generation av
göteborgare. Det var länge ett av stadens äldsta bryggerier och
synnerligen väl anskrivet hos dem, som älskade en mugg mustigt
öl av den gamla svenska typen eller en stånka svagdricka. Om
Dahl uppförde den bekanta röda bryggeribyggnaden på
Burgårds-slätten vet jag inte; däremot är det bekant, att en bryggare S. A.
Svensson övertog bryggeriet och att en hans styvson, Johan
Björk-feldt, som i Tyskland studerat öltillverkningen, ryckte upp det gamla
bryggeriet och var den förste som här i staden införde den bayerska
underjäsningsmetoden och dekoktionsmäskningen vid öltillverkningen.
Då Burgårdens nya öl kom ut i mitten av 1800-talet började folket
så småningom överge det tjocka maltölet och lära sig dricka det
beska bayerska.
Den gode bryggaren är för länge sedan glömd, men någon gång
kan man finna hans namn på någon tecknad eller litograferad vy
från det gamla Göteborg. Björkfeldt var nämligen inte oäven som
tecknare och tack vare hans talang har åtskilligt av det Göteborg
som gått blivit bevarat i bilder åt eftervärlden.
Bryggarfamiljen Svensson ägde också det lilla täcka Ullstorp, vilket
ligger alldeles i hörnet vid Underås bro och döljer utsikten till Bur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
