Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danska vägen och dess grannskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Halland. På Underås uppförde han en ståtlig manbyggnad samt
anlade en vacker trädgård med lusthus, fiskdammar, kanaler o. s. v.
Och orangeriet i “köpman Nissens trädgård11, som stället då kallades,
var vida berömt för sina rara örter.
Naturligt nog ställde Linné vid sitt besök i Göteborg året 1746
sina steg till denna lustgård och han har för eftervärlden vittnat, att
han i densamma fann stort behag. I sin “Västgötaresa“ berättar han,
huru “rinnande watten lop genom trädgården11, vilken hade “wakra
häckar af hwit Bök“ samt ett “litet orangeri. Swanor lågo uti
wattugrakten11. Med det rinnande vattnet menade han utan tvivel
den sorlande bäck, som än i dag kastar sig utför sluttningen bakom
kyrkogården och tar sitt utlopp genom Underås ägor. Vidare berättar
Linné, att han här fann det största kastanjeträdet i denna trakt. Det
åldriga trädet mätte tre och en halv meter i omkrets vid stammens
nedersta del och hade flera sekelgamla kamrater, fast av annan art.
Några av de kvarvarande träden nära Mölndalsån ha, gissar jag, ett
par sekler på nacken.
Köpman Nissens ena dotter Catarina Maria ingick gifte med Harder
Matzen, också han en framstående göteborgsköpman, vilken därigenom
efter Nissens död kom i besittning av Underås. Matzens dotter i
detta gifte, Dorothea Elisabeth, blev gift med den ansedde köpmannen
och sockerbruksägaren G. B. Santesson, vilken synes ha överlåtit
Underås på grosshandlaren Hans Jacob Beckman, den äldste David
Carnegies svärfar.
Överås och Vilhelmsberg hörde under denna tid till Underås,
men avsöndrades sedermera från egendomen. Santessons änka synes
1820 ha återtagit Underås, där hon dog den 31 mars 1829. Hon
och hennes man hade också ägt egendomen Kärralund i samma
trakt.
På 1840-talet tillträdde majoren H. J. Gjers, tillhörande den bekanta
postmästarefamiljen, egendomen. Och i mitten av 1850-talet
omdanades ställets vackra park av hortikultören Fr. Töpel och erhöll
under dennes konstförfarna händer en mera modern prägel.
Slutligen kom egendomen i familjen Lundströms ägo. Gamle
Carl David Lundström, Rosenlundsfabrikernas bekante grundläggare,
inköpte nämligen i början av 1860-talet Underås. Hans söner hrr
David och Viktor L. voro de som blevo upphovsmän till den
nuvarande villastaden, i det de år 1880 började stycka egendomen
för bebyggande.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
