Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danska vägen och dess grannskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
särskild väg för den spårvägslinje, vilken för Danska vägens
vidkommande genom vederbörandes konservatism i så många år
fördröjts. Naturparken lärer komma att bevaras, liksom det är meningen
att få ett genomgående parkbälte genom Örgryte.
Trakten har för övrigt redan åtskilliga villasamhällen: Bö,
Kärralund och Örgryte villastad på Jakobsdal. Det förstnämnda bildade
fordom tillsammans med Örgryte Stom, Underås, Lunden och
Gårda ett byalag med byordning från 1743 och brukades mycket
tidigt.
Bland mera bemärkta ägare nämnes kommendören under Sjöblads
tid John Anckarcreutz, rådmannen Hans Svensson Böker och
rådmannen Johan Alström. Linné gästade den sistnämnde 1746 och
berättar att han på Bö såg åtskilligt av naturhistoriskt intresse. Bland
annat omtalar han att en art av växtsläktet Aira här kallades
Amur-gräs. Det infördes av traktens bondpigor till Göteborg, där det
såldes i små buketter för 1 öre kopparmynt “at hänga up i husen, för
behagelig lukt, eller ock för handqvvastar, at lukta på“. Stället var
också länge känt för sin välvuxna och härliga park samt en i
1800-talets början uppförd kvarn, som drevs av en fors i bäcken
nedanför nuvarande Ekmanska sjukhuset. Dylika kvarnar funnos förövrigt
både på Underås, Gårda och Kärralund i en tid då Örgrytebäckens
vattenmängd för länge sedan ännu förmådde bilda starka forsar.
Bland andra ägare av Bö må nämnas rådmannen Sven Schale,
köpmannen och ordföranden i Borgerskapets äldste J. F. Silvander,
spannmålshandlaren och donatorn G. Lindström, handlanden C. D.
Lundström och majoren O. Berggren. Den sistnämnde grundläde
1899 Bö villastad. Bland husen här, som förtjäna uppmärksammas,
är den bekante skeppsredaren, kommunalordföranden och
konstmecenaten Werner Lundquists, vars vackra yttre arkitektur motsvaras av
en konstnärlig inredning, till vilken göteborgsartisten Ole Kruse
bidragit. Vidare grosshandlaren C. Prytz’ originella röda villa i
1700-talets stil.
Kärralund omtalas mycket tidigt och befanns, som förut sagts,
på 1700-talet i Carlbergska familjens ägo. Från Bengt Carlberg
övergick egendomen till Santesson, vilken drev en betydande handels- och
skeppsrederirörelse jämte sillsaltning och trankokeri i skärgården.
Santessonska hemmet på Kärralund utmärktes av religiöst allvar,
stränghet och redbarhet i handel och vandel — genomgående
karaktärsdrag hos de många göteborgsköpmän, vilka i likhet med
Santesson bekände sig till den herrnhutiska läran. Köpmannen Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>