Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gårda och Katrinelund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
butik i Museum. Tillika var han en av de första som exporterade
lingon och sill i större mängder till Tyskland, där betydande
marknader då började vinnas för dessa exportartiklar.
Såsom förut omnämnts, uppförde Miihlenbock ett par hus i
hörnet av Köpmans- och Smedjegatorna och var några år ägare av
Wilsonska huset mitt emot Gustaf Adolfs torg, vilket sistnämnda av
honom påbyggdes. Även här tog hans natursinne sig uttryck, i det
han lät föra upp jord i mansardvåningen och där anlade drivbänkar
för lättare grönsaksodling.
Den gode tysken var en gemytlig och originell man. På sin
tid talade hela staden om honom såsom dess förste luftseglare, sedan
han år 1872 företagit en färd i fransmannen Ch. Sivels ballong från
Göteborg till Partilie.
Fr. Miihlenbock dog 1905. En dotter blev gift med en av
kontoristföreningens stiftare, handlanden Per Erlandsson, och en dotterdotter
med den bekante göteborgspublicisten och nitiske främjaren av all
sköns sport och idrott, redaktören Gillis Ahlberg.
Året 1880 började den mellan berget och Mölndalsån belägna
delen av hemmanet i större utsträckning indelas i en mängd
bygg-nadskvarter, gator utstakades och dränering verkställdes, varefter det
nuvarande arbetaresamhället växte fram med rent av amerikansk fart.
Det är en hel provkarta å industriell företagsamhet, som
upprullas i denna förstad. Där finnas spinnerier, väverier, tricotfabriker,
snickerifabriker, etablissement för framställning av tapeter och
konstgödningsämnen, såp- och tvålfabriker samt andra inom den
kemisktekniska industrien, gjuterier, mineralvattenfabriker och så vidare i
oändlighet. En av de äldsta är Ceres stora fabrik vid Dammet.
En av de första publika byggnaderna var Gårda barnhem stiftat
av Evangelisk-Lutherska Missionsföreningen och invigt 1882. Sedan
fick man både folkskola och bazar vid det år 1907 anlagda
Ran-torget.
Redan i början av 1880-talet försökte såväl Tjörbostadens som
Gårda innevånare att bli införlivade med Göteborgs stad.
Gårda-området var redan då stadslikt bebyggt och gator och dränering voro
ungefär som i staden. Befolkningen befann sig i god ekonomisk
ställning, och den inom området påförda kommunalskatten hade 1882
uppgått till 10,000 kronor. Ansökningarna avslogos emellertid:
Tjörbostadens 1883 och Gårda 1885. Först 1922 blevo i och med den stora
Örgryteinförlivningen önskemålen förverkligade. Emellertid hade
Gårda redan en tid förut blivit municipalsamhälle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
