Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Redberget och Bagaregårdstrakten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lösaste och gyttjigaste av alla vägarna i omnejden. Det äldsta huset
var Pryssekrogen eller Danska värdshuset, som det också benämndes.
Detta hade tillkommit redan på 1600-talet och fått sitt namn efter
amiralitetskommissarien och handlanden Nicolaus Preutz, vilken med
förkärlek ägnade sig åt källarmästaryrket, eftersom han jämväl
arrenderade rådhuskällaren.
Pryssekrogen var ett litet inbjudande ställe. Den låg på höjden
ovanför landsvägen, omgavs av en trädgård och gästades av de
resande, som skulle här förbi i de gamla tiderna, från Danmark till
Norge, eller från det svenska upplandet över Redvägen och Stampen
in till Göteborg. Den beskrevs som ett mindre envånings trähus,
omgivet av ett staket, i vars mitt en överbyggd port öppnade sig.
Efter Preutz nämnas en Jonas Borgheim och en Anders Rebba
såsom gästgivare däruppe. Efter den sistnämnde kallades liden Rebbas
lid, men trots ljudlikheten får man inte tro att vägen efter honom
fått sitt namn.
Huset, vilket traditionen utpekade som Danska gästgivargården
eller Danska värdshuset, revs 1911. Vi avbilda det här, sådant det
presenterade sig i 1800-talets senare del. Det låg mitt emot Nya
kyrkogårdens huvudentré och bestod av två våningar, frontespice
och en utbyggd förstugukvist. Förmodligen hade huset, om stommen
verkligen härstammade från dansktiden, tillbyggts på längden och
sedermera, när det kom i enskild ägo, påbyggts.
Huru länge gästgiveriet bedrevs här i den gamla stilen, är inte
lätt att säga. Huset var nämligen i en lång tid, ända in på
1800-talets senare del bebott av innehavarna av landeriet och det var
den siste av dessa — mössmakaren och handlanden N. Widlund —
som år 1866 överlät det till staden. Några år bedrev
Göteborgs-systemet utskänkning där.
Mitt emot, på andra sidan vägen låg på sluttningen den s. k.
Höga lyckan, vilken tillhörde landeriet Gubbero. Platsen skänktes
till staden av konsul Oscar Ekman i och för en kyrka och sedan
givaren i stadsfullmäktige motionerat om anslag ur Renströmska
fonden till en dylik, beviljades 125,000 kronor för ändamålet. S:t Pauli
kyrka uppfördes så 1880—81 efter ritning av Adrian Peterson och
invigdes 1882. Sedan den territoriella församlingsindelningen
genomförts fick Redbergslid och Gamlestaden bilda egen församling. En
tid bekostade emellertid konsul Ekman gudstjänsterna i den nya
kyrkan.
Samtidigt med denna blev det första folkskolehuset å Redberget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
