Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Redberget och Bagaregårdstrakten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rik och bildningsälskande, en frihandelns svurne anhängare, vilken
icke tvekade att vid sidan av den tidens koryféer ur köpmanslägret
på valmöten och annorstädes draga en lans för Manchesterskolans
principer.
På Bagaregården var han en gästfri värd och man fann en herre
med vittomfattande ideella intressen. Konst och böcker voro under
hans tid icke främmande för lantgårdens salar.
En dotter är den bekanta författarinnan och föreläserskan Cecilia
Wærn, som föddes i Göteborg 1853.
Tre år efter Wærns död inlöste staden Bagaregården av änkan
för 100,000 kronor. Den har intagits i stadsplanen för detta område,
vilket nu genomdrages av nya gator och till stor del bebygges med
moderna hus.
På en del av det vidsträckta området anlade staden 1860 en ny
begravningsplats, vilken invigdes samma år i november. Den
benämndes i förstone Nya Begravningsplatsen, kallas nu Östra och
är stadens största. Fälten på den stora dödsåkern äro emellertid
så upptagna, att frågan om en ny begravningsplats för den alltjämt
växande staden blivit aktuell.
Ett år efter invigningen färdigbyggdes kyrkogårdens vackra kapell
efter ritning av stadsarkitekten H. J. Strömberg, för att 1899 smyckas
med stämningsfulla alfreskomålningar av Georg Pauli. Aret 1889
byggdes av Svenska Likbränningsföreningens härvarände avdelning
ett krematorium, i vars närhet en mängd urnor nedsatts under de
små gravkullarna.
Omedelbart intill kyrkogårdens gräns åt söder är judarnas nya
begravningsplats belägen, sedan deras gamla å Stampen för några år
sedan blev för trång.
De första större gravmonumenten å Östra Begravningsplatsen voro
de som restes 1862 över bildhuggaren Bengt Erland Fogelberg,
utfört av Molin, samt den av Scholander i antik stil utförda vården
över Sven Renström, avliden 1869.
Den store donatorns senare levnadsår voro fördystrade av
sjukdom och man visste berätta, att han inte kunde njuta detta livets
goda av mat och dryck, även om han velat det. Miljonären fick
leva på havregröt och havresoppa. Och varje år fick han resa till
Karlsbad för att hålla magkatarren i styr.
Till halvsekelminnet av Sven Renströms frånfälle skrev jag i
Handelstidningen en uppsats om den märklige mannen och hans
handelshus och fick i anledning därav mottaga ett par skrivelser —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
