Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamlestaden, Kviberg och Lerje.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skotske handlanden William Mc Kay. Av dennes dotter inlöste staden
området 1885 för 80,000 kronor.
Förutom Mariedal ha vi härute egendomarna Bellevue, som på
sin tid ägdes av judiske köpmannen Sally Heyman, och Kviberg,
vilket i gamla tider hörde till de jordar som underlagts Ny Lödöse
och därefter Göteborgs stad. Kviberg innehades i 1700-talets senare
del av den bekante handelsmannen i Göteborg Chr. Lund m. fl.,
därefter av grossh. Laurent Tarras och borgmästaren C. G. Brusewitz
samt på 1800-talet av grossh. P. P. Ekman och kommerserådet Gustaf
Henrik Ekman. Dennes son, stadsfullmäktiges förre ordförande Johan
Jacob Ekman ägde och bebodde under många år egendomen.
Gamle Ekman vårdade sin domän, skötte jordbruket och parken
väl och byggde en paviljong uppe i skogen. Från hans tid äro också
namnen Ekmans skog och Ekmans kulle mycket gängse. Förövrigt
kan anmärkas att Ekman visade mycken omsorg om sina
underlydande och år 1875 lät uppföra ett mindre skolhus därute, vilket
uthyrdes till staden och var i bruk, tror jag, till 1901, då det nya
skolhuset blev färdigt.
Året 1890 sålde han Kviberg för 323,000 kronor till staten, som
utsett platsen för Göta Artilleriregementes planerade kasern. Denna
uppfördes i 1890-talets första år av byggmästaren F. O. Peterson
efter ritningar av arkitekten Erik Josephson och togs i besittning
den 1 oktober 1895, då regementet under klingande musik avtågade
från gamla kasernen vid Kungsgatan.
Kvibergsnäs återigen hade ägts av familjerna Norfelt, Macklier, von
Gerdes, Hall, Malm och Broddelius, vilken sistnämnda överlät det
till staden 1899 för 90,000 kronor.
Två år därefter, eller 1901, öppnades kapplöpningsbanan å
Kviberg. Hästlöpningarna, vilka tidigare försiggått å Exercisheden i
Göteborg och å en bana vid Partilie, äro mycket populära och locka
mycket folk. Man får erkänna att ett kapplöpningsfält, när det står i
tävlingarnas tecken en solig vår- och sommardag, ger en intressant
och vacker anblick. Där stämmer stadens upper ten sitt första stora
friluftsmöte för säsongen. Elegans och fägring, ett böljande hav av
människor, en brokig, glittrande, skimrande färgkarta av kvinnodräkter,
vackra ekipage efter frustande spann, smidiga hästar och käcka ryttare.
Och så fältet när löpningen går med jagande hingstar och ston av
ädlaste race, över hinder och gravar, under sporrar och piskor så att
skummet yr kring mulor och bringor. Spänningen stiger och stiger,
allt efter som ryttare i uniformer och jokeydräkter jaga förbi. För
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
