Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gullbergsbroområdet och Stampen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
plantager, av vilka en del brukades som tobaksland, i enlighet med
ett av Jonas Alströmer uppgjort förslag. Då tobaksodlingen
emellertid gick med förlust, blevo plantagerna upplåtna till sina brukare
utan vilkor av tobaksplantering, men med åläggande för innehavarne
att de skulle genom fyllning åstadkomma vissa famnar fast mark
under varje årtionde. Bland dylika plantage nämnas för ett hundra
år sedan och mera de Wichelgrenska, Hallrothska, de Serresska och
Cedercronska vid nuvarande Stampgatan. Närmare Drottningporten
lågo Gummero och Schlemingers.
Det var i den idylliska tiden, då man utan några som helst
betänkligheter hämtade sitt drickesvatten ur Fattighusån, på samma
gång man stampade kläden, sköljde färggods och — badade där.
Där fanns nämligen på åstranden eller flottarne en och annan
avklädningshytt, och mina anhöriga ihågkomma en gammal bryggare
på Stampen, som varje dag under året, sommar och vinter, tog sig
ett bad i Fattighusån.
Bland de förste mera bekante bebyggarne härute på 1700-talet
må nämnas byggmästaren Johan Feigel och den förste
stadsbeskrivaren Eric Cederbourg, vilka ägde och bebodde tomter nära slussen.
Den förstnämnde hade en tid väckt uppseende därigenom, att han
"hyst en hemlighetsfull resande, som kallade sig “sekreterare från
Sachsen“ och i avisorna tillkännagivit, att han undervisade i
kristendom, astronomi och geometri. Man misstänkte, att
kristendomsundervisningen medföljde endast för att giva de andra “tvetydiga
vetenskaperna“ ett hyggligt och rekommenderande sällskap, och förmodade,
att i en stad, där människorna räkna sig antingen till “de upplyste“
eller till “de fromme“ och där för övrigt handel och köpenskap
upptaga sinnena, sekreteraren från Sachsen ej skulle vinna många
lärjungar".
Med det allmänna bebyggandet följde värdshusen. Prysse-krogen
i Redbergslid fick en konkurrent på Stampen i Schlemingers
värdshus, vilket till på köpet hade den fördelen att vara närmare staden.
Där fick man både porsöl och italiensk rossolilikör. De bästa
affärerna gjorde stället på söndagseftermiddagarna och kvällarna och
på den förordning, som bjöd att stadsportarna skulle stängas vid ett
visst klockslag på kvällen och vara slutna hela natten. Ty — menar
en krönikör — vad hade den, som försummat tiden, annat att göra
än att begära natthärbärge och supé hos den gästfrie Schleminger?
Vidare i 1800-talets början det mycket favoriserade Franska
värdshuset, också på Stampen, till vilket hörde en konstmässigt anlagd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
