Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborg på Hisingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framåt, emedan bönderna aldrig kunde veta, huruvida de på hösten
finge behålla, vad de sådde på våren.
Här låg, som vi veta, i forntiden Lindholms slott, här möttes
svenskar och danskar alltsom oftast i kamp och bekanta äro slagen
på Sannegårdens ägor.
Ej långt från Sannegården ligger en annan av Hisingens
minnesrikaste platser: Färjenäs. Det var på dessa ägor som den bistre
Vasasonen anlade den stad, som blev det nuvarande Göteborgs
närmaste föregångare. Denna blev visserligen ganska kortlivad, men
hans var kungatanken att anlägga en stad vid älvmynningen och
därför förtjänar han för visso det äreminne, vilket rests åt honom i
hjärtat av det Göteborg, som sonen med större framgång byggde.
Efter krigens tid har Hisingen uteslutande tjänat de fredliga
värven, handeln och näringarna. Med sitt ypperliga läge vid södra
Sveriges viktigaste vattendrag har trakten de största förutsättningar
därför.
Redan Carl X Gustaf och hans rådgivare insågo att Lundby kunde
få betydelse som industriort, ty i en i maj 1658 utfärdad författning
finna vi, att denne konung haft för avsikt att anlägga schäferier
därute och förordnat, att fåravel måtte bedrivas “till något privilegierat
Vantemakeries inrättning". Därav blev emellertid intet, ty betet var
för dåligt.
Under den stora sillfiskeperioden på 1700-talet kommo emellertid
Lundbystränderna väl till pass, i det sillsalterier och lastbryggor
an-lades nästan överallt på norra stranden nära älvmynningen. År 1774
privilegieras ett valfiskkompani, som anlägger ett kokeri vid
Färjenäs, och vidare anlägges i dess närhet ett tegelbruk. Sandviken och
Sörhallen äro gamla sillsaltningsplatser, ägda av storköpmännen i
Göteborg på 1700- och 1800-talen, däribland grosshandlaren J. E.
Grén.
För övrigt har, som ovan antytts, isynnerhet under det sista
århundradet ett intensivt jordbruk bedrivits.
Holmberg, Bohusläns historieskrivare, klagade emellertid redan
i förra delen av 1800-talet, att allmogen, oaktat de tillfällen till
dagliga förtjänster grannskapet med Göteborg öppnade, i allmänhet hade
knappa tillgångar och ansåg att orsakerna därtill voro: dels en
tilltagande yppighet, särdeles i undfägnaden vid gästabudstillfällen, dels
det överdådiga byggnadssättet, i vilket röjde sig ett begär efter
bekvämlighet och prydlighet. Gårdarne voro i allmänhet uppförda till
en ansenlighet, till vilken kostnaderna på denna ganska skoglösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
