Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eriksberg, Färjenäs och Rya.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
des genom Sundet. Å de varor, som in- eller utfördes, skulle borgarne
erlägga tre procent av varans värde, varemot utländingar skulle betala
dubbla tullsatsen. En rätt betydande inflyttning torde ha ägt rum
under åren 1607—09 framför allt av kalvinister, för vilka en kyrka
uppfördes i staden. En gammal sägen, som ännu i våra dagar
berättas, är den, säger A. Ramm, att bland de främmande
trosbekän-narne skulle funnits ett avsevärt antal judar, vilka emellertid icke
vågade giva tillkänna sin verkliga religion, utan gått under namnet
“mennoniter“, varmed, som bekant, emellertid förstods en kristen sekt.
De nya elementen, som dragits in i vårt land, voro naturligtvis, även
om dess verksamhet på Hisingen blev av kort varaktighet, av största
betydelse för Gustaf Adolfs stads första historia och författning.
Bland styresmännen märktes den ovannämnde, av mig förut i
andra delen av detta arbete skildrade Cabeliau, vilken jämväl vart
myntdirektör. Staden hade nämligen erhållit rätt att prägla
guldmynt, av vilka här meddelas en bild. Konungen hade “låtit
pro-bera det göteborgska myntet och funnit det “i skrot och korn lika
gott med det övriga rikets mynt, så att däruppå intet fel är“, varför
det också tillerkändes samma användning i handeln som rikets
övriga mynt. Vinsten å myntningen skulle i fråga om silvermyntet
delas lika mellan staden och konungen, men i fråga om guldmyntet
förbehöll sig den senare något mera“.
Stadens framåtskridande torde för sin tid ha varit rätt betydande
— tillräckligt emellertid för att uppväcka den danske kungens
förtrytelse och avund. Anläggningen blev också en av anledningarna
till den danska krigsförklaringen av 1611, och under det följande
kriget brändes det Hisingska Göteborg i grunden den 12 juli
nyssnämnda år. Huru det vidare gick med Gullbergs fäste och
Älvsborg veta vi.
Grundläggaren, som under sin eriksgata genom landet 1609
besökt staden och tagit del av befästningsarbetena, fick alltså
uppleva dess tillintetgörelse.
Invånarna hade under kriget återvänt eller avflyttat till närliggande
städer. Stadsgrunden föll i glömska. Ännu på 1860- och 70-talen
lär man emellertid på ett par ställen funnit grundlämningar efter
byggnader, vilka antogos härstamma från den forna staden. Även
efter kyrkan såg man svaga spår på en höjd öster om dalen, där
sedermera en väderkvarn hade sin plats.
I och med planläggningen av den stora utställningen till firandet
av det nuvarande Göteborgs trehundraåriga tillvaro började man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
