Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stadens grannskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
meddelsam, om aftnarna samla de sina omkring sig för att berätta
eller läsa högt för dem, vilket hos sönerna väckte håg till studier
och kunskaper. Denna var så framträdande, att fadern uppmanades
av framstående personer i orten att låta sönerna studera och fast
hemmets villkor knappast tilläto det, sändes sonen Abraham, den
sedermera bekante lektorn och politikern, först till Växiö och sedan
till Lund, där han blev student. Under ferierna läste han med den
yngste brodern Jöns, vilken tjugoårig fick följa sin böjelse och genomgå
Växiö folkskollärareseminarium. Musikaliska studier hade han
dessförinnan bedrivit för ett par musikdirektörer och sändes nu till
Stockholm, där han vid Musikaliska akademien avlade
organistexamen.
Sedan Rundbäck haft anställning vid Sjögrenska skolan för flickor
i Växiö år 1850 och från 1852 tjänstgjort som skollärare i Halland,
kallades han till organist-, kantors- och klockaretjänsten i Säve. I
denna bördiga landsbygd, där folket var burget och vaket, trivdes
Rundbäck förträffligt och här fick han också för framtiden sitt
verk-ningsfält. Med ett aktningsvärt mått av kunskaper, betydligt ökade
genom självstudier, ett fryntligt och tillgängligt lynne, frispråkighet
och lätthet att föra sina tankar till torgs kom Jöns Rundbäck på
synnerligen god fot med Hisingsbönderna.
Sex år efter ankomsten till Säve blev han välbeställd
hemmansägare. Och år 1862 fick han fasta på sin egendom. Nu ansågs
han mogen för riksdagsmannakallet, ty redan två dagar efter lagfarten
sattes han upp som valkretsens kandidat till 1862—63 års riksmöte
och valdes samma dag till dess representant i bondeståndet.
I sitt rätta element kom han emellertid först sedan
lantmannapartiet bildats. Rundbäck, som under åren 1864—67 fungerat som
direktör vid riksbankens avdelningskontor i Göteborg, insattes av
det härskande partiet i dess niomannaråd, varjämte hans förmåga
togs i anspråk för utskottsarbetet. Efter att ha supplerat i lag- och
bankoutskotten, insattes han först i bankoutskottet och sedan, 1871,
i själva statsutskottet, vilket han tillhörde till året 1877.
Han skulle emellertid snart komma på kant med sitt parti,
beroende på att han i en av de viktigaste politiska frågorna i slutet
av 1870-talet, den sedermera evinnerligen stötta och blötta
försvarsfrågan, ville gå sina egna vägar och icke underordna sig
partidisciplinen. Han vägrade helt enkelt att underskriva massmotionerna i
denna fråga och hämden kom 1878, då han av bönderna uteslöts
från statsutskottet och insattes i det mindre viktiga bankoutskottet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
