Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I öster och söder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nåden på sin egendom Partiile efter Carl Wilh. Carlbergs ritningar,
men det kan inte påstås att den är en av den framstående
arkitektens skönaste skapelser. Man jämföre den exempelvis med hans
vackra Gunnebo!
Slottet, om man får kalia det så, visar “absolut släta ytor, utan
utsprång eller toureller, och varenda sten i den väldiga kolossen med
dess spetsiga, röda tegeltak, som reser sig mot himlen till en
tredjedel av byggnadens egen höjd, är äkta holländsk klinkert. Den
framstod förr mera dämpad mot den gröna bakgrunden sommartiden,
och byggnadens enkla linjer skärptes, då parken och det höga,
skogklädda Prästgårdsberget prydde sig i vinterskrud“.
Hade inte en senare ägare, Herrman Schmidt efter vad det säges,
berövat den imponerande byggnaden sin naturliga färg och
överstrukit den med limfärg, hade den väl nu för tiden tagit sig
bättre ut.
Byggnaden var färdig 1780 och åtta år därefter, 1788, dog David
af Sandeberg. Hans förtjänster bestodo icke allenast i en vidsträckt
handel utan han hade också, som det heter i hans adelsbrev, på
flera sätt sökt gagna sitt fädernesland.
Redan 1774 hade hans maka Mary eller Maria, född 1731 och
dotter av den engelskfödde handlanden och mäklaren i Göteborg
John Chambers, gått ur tiden. “Hon var, heter det i en av den
tidens tidningar, en fru av utmärkt goda egenskaper, vid vars död
oändligen många fattiga förlorade en ömsint moder".
Båda makarna antagas ligga begravna i den Domkyrkan fordom
omgivande kyrkogården eller möjligen under själva kyrkans golv.
Vid samma tidpunkt på 1760-talet som Sandberg av löjtnanten
J. A. Silfverhjelm inköpte Partille ägde han flera andra gods samt
hus och tomter vid Södra Hamngatan, förut ägda av den bekante
V. von Öltken. På Partille kompletterade han förövrigt
huvudbyggnaden med två flyglar av timmer och planterade den långa
lindallén.
Den mest namnkunnige av Partilleägarne efter Sandeberg var
Niklas Björnberg, förut av mig i korthet berörd i samband med
Björnbergska huset vid Norra Hamngatan och brännvinsbränneriet
på Stampen.
Björnberg var icke allenast den störste brännvinsbrännaren i västra
delen av Sverige, utan även en stor spannmålshandlare och importör,
en rörelse, som han hade ärvt efter sin vida anspråkslösare far, som
på Kungsgatan i Göteborg hade sin mjöl- och spannmålsbod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
