Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya Varvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från denna tidpunkt datera sig också de första planerna på att
göra Nya Varvet till en självständig församling, fri från Majorna i
ecklesiastikt och administrativt hänseende. Detta gick, som bekant,
i viss mån i fullbordan längre fram.
Nya varvsförsamlingen blev egentligen en utbrytning av de s. k.
kustförsamlingarna i Majorna, av vilka den ena, eller Kongl.
Amirali-tetsvarvsförsamlingen 1786 förklarats vara frikyrka. Den hade, långt
efter det flottstationen flyttats från Gamla till Nya Varvet, en egen
kyrka, belägen nära nuvarande Stigbergstorget.
Amiralitetsvarvsförsamlingen, till vilken den i Göteborg förlagda
flotteskadern hörde, räknade på 1830-talet något mer än 4,000
personer. Pastorssysslan vid denna blev 1798 förenad med Örgryte
pastorat.
Året 1820 nedbrann Varvskyrkan, och i följd därav enades de
majbor, som lydde under Örgryte annexförsamling, och de, som
tillhörde amiralitetsförsamlingen, att gemensamt bygga en kyrka. Sedan
denna, Carl Johanskyrkan i Majorna, blivit färdig, skildes
amiralitetsförsamlingen enligt kongl. brev av den 18 juli 1827 från Carl Johans
församling. Och den 25 november samma år förlädes flottstationens
gudstjänster till en stor och vacker kyrksal å Nya Varvet.
Pastorer på själva varvet voro under tiden 1827 till 1869, då
församlingen upplöstes och flottstationen upphörde: Carl Peter
Jung-berg, Marcus Andréas Palmgren, Anders Jacob Lundgren och Pontus
Bernhard Julius Glasell.
Varvet hade egen skola, åstadkommen genom en
sammanslagning av Skeppsgosseskolan vid Göteborgs flotta, inrättad 1816, samt
Amiralitetsvarvsförsamlingens skola, inrättad 1805. Året 1823 började
den; samma årtionde voro lärjungarnas antal mellan 50 och 60
årligen, därav ett trettiotal skeppsgossar. Examen hölls två gånger om
året och de skeppsgossar som särskilt utmärkte sig för flit och goda
seder belönades med en silvermedalj att vid parader bäras å bröstet.
Lärare var bataljonspredikanten.
En minnesgod gamling, som själv i barndomen åtnjutit
undervisning i denna skola, har berättat mig att i densamma tillämpades
erkännansvärda jämlikhetsprinciper, i det officers- och manskapsbarn
sida vid sida åtnjöto samma undervisning.
Vad själva flottan beträffar hade den förnyats och tillökats.
Sålunda kunde man vid denna tid räkna en mängd kanonskonertar,
kanonslupar, kanonjollar, mörsarslupar, bataljonsfartyg, avisofartyg,
patrullbåtar, transportfartyg och en mängd smärre båtar, jollar o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
