Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Långedrag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var på 1860-talet som spegelfabrikören J. F. Michaeli i
Göteborg kom på den goda idén att av det lilla kustpartiet göra en
badort. Liksom andra burgna göteborgare älskade han att ha sitt egna
lilla sommarställe och valde Långedrag, där han inköpte en
kustremsa.
Mellan mödorna i spegelfabriken och butiken — hans firma
består ännu inom parentes sagt i Göteborg, fast under annat namn —
arbetade han på anläggningen därute, byggde strandskoningar och
bryggor, planterade, byggde badhus och lockade så småningom många
göteborgare ditut.
För trafiken byggde Alex. Keiller 1865 en ångbåt, vilken
enligt en samtida tidningsnotis var försedd med en tolv hästars
ångmaskin med stor expansion, varigenom den blev mycket
bränsle-besparande. Akterut var båten inredd med en ljus och rymlig salong
och sittplatser å taket, erbjudande åt passagerarna en fri och öppen
utsikt. Båten lämpade sig särdeles väl för turer på Långedrag och
därutom liggande ställen, till vilka man dittills varit i saknad av
någon passande och bekväm ångbåt.
Vidare byggdes det förut omnämnda värdshuset Miramar, vilket,
i förstone mycket stillsamt, stod kvar ända till den 16 mars 1904,
då icke allenast detta och den därintill belägna så kallade
schweizeri-villan, utan även den under byggnad varande nya restauranten
ned-brunno. Samma år uppfördes den nuvarande moderna
restaurant-byggnaden.
När spegelfabrikören, vilken inom parentes sagt var anhängare
och främjare av tidens frireligiösa rörelse, gick hädan fick han en
värdig efterföljare i lektor F. Th. Blomstrand, som tog både änkan
Maria Michaeli och badorten i arv.
Den gode lektorn, som i mångt och mycket var ett original,
ägnade all den tid han hade övrig från de pedagogiska mödorna
på katedern i Göteborgs latinläroverk, sin publicistiska gärning i
Förposten och de politiska striderna i präss och på valmöten åt sitt
kära Långedrag. Ett skarpt matematiskt huvud hade han, men de
uppgifter han föreläde lärjungarna kunde endast de skarpsinnigaste
lösa. Och därför sökte de mindre matematiskt sluge göra pinan kort
under den gode lektorns timme, vilket gick så till att de som hade
gott om pengar bjöd honom på karameller och konfekt. Njutandet
av dessa godsaker blev sedan huvudsak, lektionen en bisak.
Han hade många kommunala järn i elden, behövde för
bevakandet av dessa ett offentligt organ och var därför en av de ivrigaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
