Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ny Älvsborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
guvernören i Göteborg; ty från Älvsborg ämnade man svara honom
endast med eld“.
Stridshandsken var därmed kastad och 21 juli börjades kampen.
Lillie öppnade elden såväl mot danskarnas batterier på Aspholmarna
som mot de två linjeskepp, som vid midnatt varpades upp mot
fästningen. Kanonaden sköttes friskt å ömse sidor, men efter tre
timmars förlopp måste de båda danska linjeskeppen och en skottpråm
draga sig tillbaka för att reparera de lidna skadorna.
Under natten ryckte emellertid ännu ett par fartyg fram längs
Hisingen, varpå fästningen följande dag på förmiddagen började
beskjutas från tre håll. Ny Älvsborg led svårt av elden. Vid
middagstiden sprang ett krutmagasin i luften, och bastioner, kurtiner och de
inom murarne liggande byggnaderna blevo mycket illa tilltygade.
På kvällen avstannade skjutningen, varpå danskarna observerade
att en vit flagga sattes ut från fästningen. Tordenskiold, som trodde
att Lillie ville parlamentera, sände genast en officer i en slup med
trumpetare och vit flagg till fästningen. Budet framförde denna gång
en muntlig hälsning från Tordenskiold, att som Gud gjort de danska
vapnen lyckliga, så vore han på sin konungs befallning kommen att
även taga Älvsborg, varifrån han dessförinnan ej ville avgå, och
emedan de å ömse sidor igenom tappert fäktande inlagt beröm,
så kunde fästningen till besparande av blodsutgjutelse med heder
genast uppgivas.
Tordenskiold fick på detta ett besked, som ej kunde missförstås.
Lillie svarade bl. a., att han ämnade med Guds hjälp försvara den
fästning, hans drottning anförtrott honom. — “Att giva upp en
fästning, som kan försvaras, är alltid ett skälmstycke", förklarade Lillie
— “och vill herr schoutbynachten spara blod, så är säkrast, att han
går sin väg igen, emedan man på Älvsborg är fast resolverad att till
dess försvar låta sista blodsdroppen rinna".
Med detta budskap fick parlamentären återvända. Tordenskiold
sände emellertid ett nytt bud med anmaning som förut, men nu blev
Lillie vred. Han uppmanade sin motståndare att aldrig mera nämna
ordet kapitulation, “ty man tänker ej vidare respektera vit flagg eller
trumpet, utan låta skjuta i grund evad fartyg som därefter
förekommer".
Tordenskiold svarade med ett bombardemang, som med korta
uppehåll varade ett par dygn. Detta anställde ännu större skada på
fästningens murar och än mer inom besättningens leder. Kruttunnor
och bomber exploderade inom murarna, spridande död och fasor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
