Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Södra skärgården.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kungen. Han var själen i många djärva äventyr och hans död blev
lika våldsam som hans levnad varit.
Vid ett tillfälle, då Jon med följe var till havs, stack där upp en
skrikande storm. För att denna skulle bedarra krävde högre makter,
enligt folkets tro, ett människoliv och man kastade tärning om detta.
Numret föll på Jon, vilken, sedan han bekänt en mängd grova
synder, utan försköning kastades över bord.
De förnämsta minnena från gamla tider äro den nämnda
brons-åldersgraven och öns kyrka. Denna är oansenlig och av samma
typ som de äldre kapellkyrkorna i skärgården. Men hon gör sig
bra i landskapet där hon ligger fridfull och vitmenad på sin höjd,
omgiven av de dödas grifter och en gammal solvisare.
Templet byggdes 1732, men på goda grunder kan det antagas,
att öborna på Styrsö och angränsande öar i ett sekel dessförinnan
idkade sin gudstjänst i ett mindre kapell, förmodligen av trä. Gamla
berättelser förmäla nämligen, att året 1603 “köptes för 2 daler till
Styresö capell det nya testamentet svenskt" samt att “rudera efter
kyrkogård, capell och altare tydeligen kunnat upptäckas vid den
sydväst från Styresö store Rös belägna, ännu så kallade kyrkogården".
Enligt anteckningar från Fässberg och Västra Frölunda hörde
Södra skärgårdens öar pastoralt till nyssnämnda socknar och den
från Göteborgs äldsta kyrkohistoria bekante Sylvester Phrygius skall
anno 1622 ha hållit gudstjänst i Styrsökapellet. Och fordom fanns
— om den finns där ännu vet jag inte — en gravsten, vilken dolde
stoftet av den främste ivraren på 16- och 1700-talen för flyttningen
av gudstjänsten från Frölunda till Styrsö, vilket skedde 1732. Denne,
"kronans välbetrodde länsman Jon Larsson", var på sin tid en av
de mest ansedde männen i södra skärgården.
Den som tog det avgörande initiativet till den nuvarande kyrkan
skall emellertid ha varit en amiral Mårten Ankarhjelm, vilken
därigenom ville förebygga alla de svårigheter, stundom livsfara, för vilka
öborna utsattes, när de i svårt väder nödgades fara till Frölunda.
Så blev kyrkan byggd, som sagt. Tornet restes ej förrän 1752, och
år 1796 blev templet tillbyggt med nio alnar på östra sidan. Under
denna äldre tid skall ha funnits en takmålning föreställande
Treenigheten. Enkel och anspråkslös, som havets egna söner, är kyrkans
inre. Altartavla och predikstol äro mycket gamla. Och klockan,
som är gjuten i Göteborg, upplyser att kyrkans förste pastor var en
Hans Smitt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
