Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vinga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
behöver emellertid icke solljus för
att fungera. Vanligt dagsljus är
tillräckligt.
Emellertid är det icke fyren
allenast som tilldrager sig
uppmärksamheten på Vinga, även om
den är den allt dominerande.
Mistsirenen fängslar också
intresset. Denna består av en
väldig lur, placerad på utsidan av
tornet helt nära fyrlampan och
medels järnrör stående i
förbindelse med ett maskinhus. I det
sistnämnda befinna sig motorerna,
vilka prässa luften upp i sirenen
och åstadkomma de klagande ljud,
som höras omkring sex sjömil.
Var och en som bott och vistats
i skärgården känner dessa ljud,
ej olika en jättetjurs bölande, vilka
avgivas med tre stötar varannan
minut för att varsko seglaren i
regn och dis, då kusten ej kan skönjas.
För övrigt är å holmen inrymd en telegrafstation, varifrån signaler
utväxlas med de sjöfarande, ifall dessa ha meddelande att göra till
land, samt lämnas rapporter om förbipasserande fartyg,
väderleks-telegram m. m. Vidare en radiopejlingsapparat.
Telegrafstationen har gamla anor. Dess föregångare var den s. k.
optiska telegrafen, vilken med två mellanstationer, Brännö och Nya
Varvet, genom ett ljussignalsystem meddelade sig med staden. Ar
1881, då den elektriska telegrafkabeln utlades till Vinga, upphörde
den optiska telegraferingen.
Vidare erinrar lotsutkiken om att Göteborgs skärgårds förnämsta
fyrplats nu liksom fordom är denna skärgårds förnämsta lotstillhåll.
Lotsarna, som i allmänhet höra hemma å Brännö, bebo under
vistelsen på Vinga den s. k. lotsuppassningsstugan, vilken uppförts av
Göteborgs stad. Dessa mäns stundom hårda och svåra arbete ha i
någon mån underlättats genom den motorlotskutter de erhöllo 1922.
Slutligen kan nämnas Vinga bekanta båk, vilken, försedd med
spira och klot, länge använts bl. a. för ishindersignalering.
En stenkolsfyr i gamla tider
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
