Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vid öfverläggningen i krigsrådet enades man derom,
att den svenska hären var för svag för att genast
gå anfallsvis till väga. Af de till Skånes försvar
sammandragna trupperna, utgörande 12,000 man, var
knappast hälften användbar till strid. Men ej blott till
antalet, utan äfven till utrustningen voro de svenska
trupperna de danska underlägsna. Vapen fattades eller
voro obrukliga, och soldaternas beklädnad var ”så
bristfällig, att de mångenstädes fingo gå barfota på
vallgången”.
Någon krigsplan blef man ej ense om. Emellertid
fingo trupperna befallning att samla sig vid Malmö
och att utställa strandposter. Samtidigt kom ilbud från
Ystad att en talrik dansk flotta med landstigningstrupper
ankrat utanför staden. Generalerna Otto
Wilhelm von Fersen och Wittenberg beordrades dit med
1,500 ryttare och några gardeskompanier, men hunno
ej fram förrän danskarne redan börjat sköfla staden.
Efter flera djerfva anfall mot de i stadens utkant sig i
hast förskansade danskarne måste Fersen och Wittenberg
draga sig tillbaka och återvände till Malmö.
Då konung Karl befarade, att den danska hären i
hvarje ögonblick kunde väntas landstiga och all
förbindelse med norra Skåne derigenom afskäras, bröt
han upp från Malmö och tågade mot Lund samt
anlände den 29 juni till Getinge bro. Der fick konungen
under natten veta, att danskarne dagen förut på
eftermiddagen landstigit vid Råå fiskläge strax söder om
Helsingborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
