Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
villervallan blefvo några fartyg kringrända af en dansk
flottafdelning under amiral Jens Rodstens befäl och
jagade in till Malmö.
Efter en flera timmars häftig strid blef den svenska
flottan i grund slagen. Af dess återstående skepp,
hvilka sökte sin räddning i flykten, blefvo några
upphunna och tagna, och endast ett antal af omkring 14
— en tredjedel af den stora flottan - lyckades
undkomma till Kalmar.
Vi nämnde, att några svenska krigsskepp under
sjöslaget i Kjögebugt af den danske amiralen Rodstens
flottafdelning blifvit jagade in till Malmö redd. Dessa
skepp voro Merkurius om 66 kanoner, fördt af
majoren Martin Ankarhjelm, S:t Hieronymus om 72
kanoner, fördt af kaptenen Georg Taube, och Nya Kalmar
om 66 kanoner, fördt af kommendören Jöns Boman,
samt ett mindre fartyg, avisjakten Gripen om 8
kanoner. Till följd af de skador de erhållit, måste de
söka sin tillflykt in på det grundare vattnet innanför
redden, der de ansågo sig ligga skyddade under
fästningens kanoner.
Emellertid anlände samma dag på aftonen den
holländska undsättningsflottan — "10 segel stark" — under
befäl af amiralen Willom Bastioenzen (William Bastian)
till Sundet och kastade ankar vid Saltholm. Vid
underrättelsen derom lät konung Kristian, som från kusten
ofvanför Malmö åsett de svenska krigsskeppens flykt
in till redden — vi minnas att den danska hären
fortfarande låg qvar omkring Malmö —, den följande dagen
eller den 2 juli bud utgå till den holländske
befälhafvaren, med befallning att de inom Malmö redd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
