Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upphäfvande utgjorde. Då de deputerade framstälde sitt hopp,
att konungen täcktes "så mycket i nåder mot dem låta
sig förmärka, som de i närvarande krigstid sig lydige
visat", lofvade han, att staden genom sin visade
trohet för framtiden alltid skulle bibehållas i hans
välvilliga hågkomst.
Men de nådevedermälen, hvilka Karl den elfte
tillämnat åt Fersen, skulle denne icke komma i
åtnjutande af. De många kropps- och själsansträngningar,
hvilka belägringen och i synnerhet den svåra
stormningen förorsakat, hade fullständigt bräckt den starke
mannens hälsa. Han insjuknade snart i en hetsig feber,
som något öfver en månad efter hans äras dag eller
den 30 juli ändade hans lif. Till sitt sista andedrag
— skrifver Björlin — fick han således lefva i den stad,
som han så väl förstått "att hålla Sveriges krona till
handa". Hans lik fördes under militärbevakning öfver
Halmstad till Göteborg, der det jordades.
Karl den elfte ville emellertid äfven efter Fersens
död tilldela honom det ynnestbevis, som han tillärnat
åt honom, om han lefvat. Fersen blef nemligen i mars
året derefter eller 1678 hedrad med riksråds titel och
värdighet. Konungen förklarade derjemte, att
fältmarskalken skulle "under samma karaktär och värdighet
begrafvas, emedan K. Maj:t ämnat honom detta äreställe,
om Gud hade täckts förlänga hans lifstid". [1]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
