- Project Runeberg -  Bilder från det gamla Malmö. Kulturhistoriska skildringar /
214

(1898) [MARC] Author: A. U. Isberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"vagnmännen" till följd af sitt ringa antal ej kunde medhinna
bortskaffandet af den myckna orenligheten i lika mån och
med samma skyndsamhet som densamma tillkom.

En sådan olägenhet ansåg guvernören kunna
afhjelpas derigenom, att de af stadens borgare, hvilka
egde hästar, ålades att med dessa till orenlighetens
undanskaffande medverka. Dertill gaf magistraten sitt
samtycke och förklarade sig skola i öfrigt ställa sig
guvernörens afgifna order "till hörsam efterrättelse".

Emellertid hade, under det förhandlingarna pågingo,
stadsläkaren Thomæus och fältskären Meinicke genom
budskap kallats att infinna sig på rådhuset, och då de
nu tillstädeskommo, blefvo de af guvernören tillfrågade
huruvida de ville emot lön åtaga sig uppsikten öfver
de sjuka. Thomæus förklarade sig dertill genast villig,
men Meinicke ursäktade sig, förebärande att hans
tjenstgöring vid barnhuset och artilleristaten ej medgåfve
tid eller lägenhet till någon annan sysselsättning,
föreslog derför en annan här i staden, "som eljest satt och
brukade fältskäreri" och hvilken "kunde tjenligast
dertill brukas". Härtill genmälde guvernören vredgad, att
Meinicke ej till ett så ansvarsfullt kall som det
ifrågavarande "kunde någon bönhas" (= stympare)
"admittera, utan måste Meinicke, så framt han sig här i staden
uppehålla tänkte och ej ville anses för obstinat och
emot öfverhetens ordres gensträfvig, sig till de sjukas
uppvaktning låta bruka". Fördetta guvernörens befallande
språk måste Meinicke falla till föga, och förblef det alltså
vid hvad guvernören förordnat. Thomæus och Meinicke
skulle genast träda i tjenstgöring samt hvardera erhålla
i lön ett månatligt arvode af 32 daler silfvermynt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:44:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gamlamalmo/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free