Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ah
En jätte kom till asarne och erbjöd sig att på tre halfår bygga
dem en borg så fast, att bergresarne och rhimtussarne icke kunde
intaga den, äfven om de skulle intränga öfver Midgård; men i arbets¬
lön förbehöll han sig: Freja, solen och manen. I anledning häraf
höllo asarne råd och ingmgo med byggmästaren den öfverenskom¬
melse, att han skulle fi hvad han begärde, om borgen blefve färdig
på en vinter, hvaremot, om något återstode vid första sommardag,
aftalet skulle vara ogiltigt. När de derjemte yrkade, att han ej finge
taga någon man till hjelp, begärde han af dem tillåtelse, att åtmin¬
stone få begagna sin häst, Svadilfare, hvilken begäran, på Lokes till¬
styrkan, bifölls.
Jätten begynte nu bygga. Om nätterna framkörde han sten med
hästen, och asarne måste förundra sig öfver de stora berg, hästen
drog. Svadilfare uträttade dubbelt så mycket som byggmästaren sjelf.
Den ingångna öfverenskommelsen var bekräftad med många bin¬
dande vittnen och eder, ty jätten ansåg det osäkert, att vistas ibland
asarne, när Thor, som för närvarande befann sig i öster på ett tåg
emot trollen, kom hem.
Frampå vintren hade det hunnit långt med borgen. Den var så
hög och fast, att ingen kunde, med hopp om framgång, angripa den.
När endast tre dagar voro öfrige af vintren, hade jätten hunnit till
takresningen. Gudarne sammanträdde då och undersökte hvem som
varit upphofsman till orådet, att Freja nu skulle bortgiftas till Jotun—
hem och himmelen beröfvas sol och måne. Det befanns vara Loke,
som rådt härtill, och honom hotade de med en neslig död, om han
icke kunde omintetgöra förbindelsen med jätten.
Loke blef rädd och svor, att byggmästaren — det måtte gälla
hvad som helst — icke skulle erhålla någon betalning. Han för
vandlade sig derföre i ett sto, som, då byggmästaren samma afton
for ut efter sten med hästen Svadilfare, lopp gnäggande ur skogen.
Dervid blef hästen ostyrig, sönderslet tömmen, skenade till skogs,
och byggmästaren efter, för att taga fatt på honom. Sa lupo de hela
natten och arbetet försummades. Dagen derpå blef icke heller bygdt.
När asarne sågo, att jätten icke kunde fa sin byggnad färdig, aktade
de ej sin ed, utan kallade på Thor. Han kom genast, lyfte sin ham¬
mare och betalte jätten med ett dråpslag i stället för med sol och måne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
