- Project Runeberg -  De gamles sagor : berättande för ungdom /
76

(1855) [MARC] Author: Wilhelm Bäckman With: Christian Staaf, Mårten Eskil Winge
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

76 a
»Dräp honom då», sade Signy, »han förtjenar icke lefva.» — Och ,
Sigmund tog gossen afdaga. ’
Följande året skickade Signy sin andra son till brodern i jord¬
kulan i skogen. Hon tänkte, att denne möjligen kunde vara Sigmund
till bättre nytta. Afven åt honom lemnade Sigmund en säck mjöl
med tillsägelse att deraf knåtla deg, medan han sjelf gick efter ved
till bränsle .
När han sedan kom tillbaka, stod säcken lika orörd. »Hvarföre
har du icke knådat degen?» sporde Sigmund.
»Det fanns någonting lefvande i säcken», svarade gossen, »och
jag vågade icke lösa banden.»
Sigmund förnam häraf, att gossen saknade tillräckligt mod och
vid ett besök af systern omtalade han saken för henne. »Dräp honom
dai», sade Signy, »han må icke lefval» — Och Sigmund tog gossen
afdaga.
Efter någon tids förlopp kom en okänd och blomstrande jungfru
till Sigmund i skogen samt stannade qvar hos honom tre dagar och
tre nätter. Följden af denna samvaro blef en stor, stark och fager
pilt vid namn Sinfjötle, som uppfostrades på konung Siggeirs gård i
ersättning för de, såsom det uppgafs, af vilddjur i skogen uppätne
konungasönerna. Sinfjötle liknade till alla delar Wölsungarne; och
när han blef tio år gammal skickade Signy honom till Sigmund i
jordkulan. Men dessförinnan hade hon låtit honom genomgå ett prof,
hvari de båda afdagatagne sönerna icke bestått; hon hade nemligén
fastsytt hans lifrock vid armarne genom hud och kött, för att se om
han var ömskinnad af sig. — »Det är en småsak för en Wölsung»,
sade dervid Sinfjötle och ref lifrocken af sig, så röda köttet blödde,
utan att han låtsade om den ringaste smärta. »Du duger», tänkte
Signy. Det visade sig afven framdeles, att han dugde.
- »Jag går åt skogen och hemtar bränsle», sade Sigmund till
honom. »Här har du en säck mjöl; deraf skall du knåda deg tills
jag kommer tillbaka.» :
Sigmund gick. När han återkom, var degen knådad.
»Har du icke funnit någonting i mjölet?» frågade Sigmund.
»Jon», svarade gossen, »visst tyckte jag det rörde sig lif i säcken,
men det inknådade jag med mjölet.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:45:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gamlesagor/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free