Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
En annan gång utmanade Ake Halfdan till tornering, hvilken
dock icke slog bättre ut, ty Halfdan kastade honom vid första lans—
stöten ur sadeln i ett dike, hvarur han med möda uppkrälade, nästan
oigenkännelig af smuts och dy.
Ursinnig häröfver lade Åke råd att kasta en svart skugga på
Halfdans syster Ingeborg. Han gick fördenskull en natt i mycket lätt och
vårdslös klädnad till Ingeborgs jungfrubur och klappade på. Hildur,
som äfven befann sig der, öppnade, ty hon trodde det var Halfdan;
men när de båda jungfrurna fingo se Åke, blefvo de högst förskräckta,
och Ingeborg utropade: »Kära min fostermoder Brana statt mig bil»
Då fastnade Åke med fötterna utanför dörren. Det blef i detsamma
ett stort oväder med blåst och frost, så att Åke, som hvarken kunde
komma fram eller tillbaka, var nästan förfrusen under natten. Om
morgonen när Halfdan fick reda på saken, lät han sina män befria
Åke och leda honom hem. Åke skälfde i hela kroppen af köld och
kunde knappt tala. Likväl hindrade honom icke den skymf, han nu
lidit, att ytterligare lägga försåt för Halfdan.
Efter någon tid tillredde Åke ett stort gästabud, hvartill han in
bjöd både konungen och Halfdan och alla hans män. Dervid spa¬
rades icke på kostliga rätter och vin flödade öfver alla bräddar. Slut¬
ligen blefvo gästerna druckne, så att den ene efter-den andre trillade
under bordet. Konungen hade emellertid lemmat dryckeslaget. Da
lit Åke bära fram ved omkring huset och tända eld derpå, för att
inbränna Halfdan och hans följe. Men just som lågorna stego mot
himmelens sky kom en stor qvinna ur skogen, sprang in i elden och
ryckte derur Halfdan och alla hans män samt bar dem i säkerhet.
Ingen vågade göra henne motstånd. Härunder vaknade Halfdan och
igenkände Brana, som sade: »Sent är för dårar att vara snarrådige.
Jag har ju varnat dig för Åkes svek och måste likväl nu gå ifrån
min lilla åtta dagar gamla dotter, för att rädda dig och dina. Tag
dig bättre tillvara!» Derpa forsvann Brana.
Vi vete af begynnelsen, huru kung Ring i Danmark blifvit sla~
gen och stupat. Vid första sommardag gick nu Halfdan i jungfru
buren till Marsibil och sade sig vilja hämnas sin fader. Hon gaf
honom då tjugo välrustade skepp, på hvilka Halfdan snart afseglade,
efter att ha tackat kung Olof för godt vinterqvarter. Han tog Sig¬
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
