Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
visa honom de kappor, hennes fostermoder //freja en gang tillverkat
St Sturlég, och hvilka hade den egenskapen, att intet jern bet på
dem, ej heller voro de genomträngliga för flytande gifter. Åsa öpp¬
nade då en stor kista och tog fram kapporna, som både voro många
och ännu i fullgodt skick, Af dessa utvalde Rolf sig två de längsta,
sägande: »Det måtte väl ej vara för mycket, om jag får dessa båda
kappor med mig, när jag drager ur min faders hus på äfventyr i
verlden.» Han fick dem, och efter några dagar, utan att någon visste
deraf, var han försvunnen.
Rolf ställde emellertid sin vandring åt Svea rike, men emedan
han var okunnig om vägarne, gick han ofta vilse. Sent en afton
kom han till en stuga i skogen. Han hade inga andra vapen än en.
ekklubba. Denna satte han utanför dörren och steg in. Stugan var
tom, men dess husgeråd vittnade dock om, att den icke var obebodd.
Rolf betraktade sig som hemma här och gjorde upp eld. Snart flad—
drade en munter låga. I solnedgången följande dagen inträdde i stu¬
gan en lång karl klädd i en kort liftröja och med en mörkröd mössa
på hufvudet. Han hade brun hy, svarta buskiga ögonbryn och ett
långt, yfvigt skägg. Dessutom bar han svärd vid sidan och i han¬
den ett spjut, hvarvid han stödde sig.
»Hvad ar du för en landstrykare», frågade han Rolf bistert, »och
hvem har lofvat dig göra intrång här hos mig?»
»Jag är Rolf, kung Sturlögs i Ringarike son», svarade den till¬
frågade.
»Och jag är Atle Otryggson, äfven född i Ringarike», återtog den
förre. »Men härifrån slipper du icke helskinnad; sätt dig emellertid
der på bänken så längel»
Rolf satte sig lugnt; då gaf Atle honom med spjutet en stöt, som
skulle genomborrat hvarje annat föremål; men Rolfs kappa var oge¬
nomtränglig för alla slags vapen. Rolf sökte nu resa sig upp. men
han satt liksom fastnitad vid bänken.
»Sitt du beskedligt stillan, fortfor Atle. »Jag skall snart bulta
ihjel dig med. din egen klubba.» Derpå gick han ut efter klubban.
Rolf tyckte sig med rätta vara ganska illa kommen; men i det¬
samma Atle syntes i dörren med klubban blef. Rolf lös. Han gick
då bröstgänges emot Atle, hvilket brottande slutade med Atles bane.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
