Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leksaker. Från Paris’ horisont
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gossarmar att föra trumpinnarna med och örhinnor att bedöva.
Tennsoldaten ser med lugn framtiden an, han fäller ej gevär
förrän efter de stora folkens allmänna avväpning, och vi ha
långt ännu till den eviga freden. Leksakssabeln skall ej heller
försvinna, den är barnkammarsymbolen av vårt släktes
outrotliga själslyte, av stridsbegäret. Bjällerklingande harlekiner med
narrkåpan över axeln skola även trotsa tiden, de skola finnas
i leksaksvärlden, så länge det finns narrar i den stora världen.
Guldsmidda riddare med svärd vid sidan, lockiga prinsessor
med sidensko på fot, väldiga musketörer med kragstövlar och
stora mustascher äro alla typer, som stå sig tämligen gott ännu
så länge.
Kinesdockan är ännu ung, men hon går en lysande framtid
till mötes.
Bland det leksaksfolk, "som går", bland de försvinnande
typerna kunna nämnas munkar, troll och kungar — ett dåligt
omen för resten. Jag vill ej göra någon ledsen, men det är ett
faktum, att efterfrågan på kungar har betydligt minskats på
sista tiden — mina studier i leksaksantropologi tillåta mig ej
den minsta tvekan i detta fall. Det tillkommer ej mig att
närmare söka utforska anledningen till detta allvarliga fenomen —
jag förstår fullkomligt det pinsamma i saken och insisterar ej.
Trollen, som uppe i stora världen fått det alldeles för hett
om öronen nu, sedan lokomotiven börjat flåsa genom skogarna,
och som sökt och funnit en fristad i leksaksvärlden, i
bilderböckerna och barnsagorna — de börja taga av även de, de
springa ej längre med samma vilda energi fram ur sina
spiralfjädersaskar, då man lyfter på locket och släpper dem lösa,
och de veta ej längre att ingiva samma skräckfulla respekt
som förr. De äro dömda att dö ut; några generationer ännu,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
