Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leksaker. Från Paris’ horisont
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att hämta sina kostymer från någon dockvärldens Worth i
Paris. — I parentes kan jag upplysa, att de verkligt
distinguerade preussiska dockorna hämta mera än sina kostymer från
Paris — de hämta även sina huvuden därifrån. De tyska
leksaksfabrikanterna, oförmögna att hemma hos sig få vackra
och uttrycksfulla dockfysionomier, köpa sina dockhuvuden en
gros från porslinsfabrikerna i Montreuil och S:t Maurice, där
verkliga artister till exempel en Carrier-Belleuse modellera dem.
Jag har hittills endast talat om den högre eleganta
docksocieteten, men även i den bättre lottade medelklassen — dockor
på tjugu à trettio francs — märkes lätt skillnaden på tyskor och
fransyskor. Allteftersom man tränger ned i samhällets lägre
regioner, i dockbourgeoisien, blir den nationella typen mera
oklar; dock åtager jag mig att som oftast ännu på en fem
francs-docka igenkänna min franska landsmaninna. För att
bestämma nationaliteten hos en en-franc-docka erfordras
vittomfattande förstudier och medfödda anlag. Jag meddelar här till
ledning för unga forskare i denna ännu tämligen obskyra
avdelning inom antropologien ett viktigt moment i den
fysikaliska undersökningsmetoden — man skall skaka på dockan.
Om det skramlar inuti henne, är hon sannolikt fransyska, ty
parisgrisetterna, som göra dessa dockor, ha för vana att stoppa
några småstenar inuti dem — vilket lär utveckla barnens anlag
för vivisektion, enligt vad jag hört sägas.
Längre ned i serien, där den Darwinska övergångstypen
vidtager, där dockan saknar både armar och ben och där varje
spår av själsliv dött ut på dess impassibla träansikte, stämplat av
samma passionsfria lugn, som möter oss hos antikens
marmorfolk, eller där blott ett medvetslöst löje glider över de
rudimentära anletsdragen, vari degen stelnat, där näsan blott är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
