- Project Runeberg -  En gammal bok om människor och djur /
64

(1931) [MARC] Author: Axel Munthe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien i Paris

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

spenderade Salvatore på en liter vin, och man spelade ett parti
"alla scopa". Ibland ansågs Petruccio ha givit till känna, att
han ville se på, och då stod hans lilla säng framflyttad till
bänken, där de sutto, och ibland önskade Petruccio vara ensam,
och då flyttade Salvatore med sina gäster ut i förstugan. Jag
hade dock märkt, att Petruccios önskan att vara ensam och
samkvämets förläggande till förstugan vanligen inträffade, när
hustrun var borta; var hon hemma, så såg hon tydligt, att
Petruccio ville, att fadern skulle stanna där inne och ej gå
ut med de andra. Och Petruccio hade nog rätt i det där
också. Tyvärr var Salvatore ej alldeles obeveklig, om någon
av gästerna i sin tur ville spendera, och en gång ute i
förstugan hände det nog, att det bar av bort till vinkrogen också.
Och en gång där, var det ej så lätt för Salvatore att komma
därifrån.

Och vad som var ännu svårare var att komma hem igen.
Hustrun förlät honom nog, hon hade gjort det så många gånger
förr, men Salvatore visste, att Petruccio var obeveklig, och ju
tätare rusets dimma föll över honom, desto mera förkrossad
kände han sig under Petruccios förebrående blick. Ingen
förställning hjälpte här, Petruccio genomskådade honom genast,
Petruccio kunde till och med se, huru mycket han hade druckit,
enligt vad Salvatore själv anförtrodde mig en söndagskväll, då
jag träffade på honom sittande ute i förstugan i djupaste ånger.
Salvatore var tyvärr betydligt osäker på målet den kvällen,
och det behövdes ej Petruccios skarpsinne för att se, att han
var mer än vanligt drucken. Jag frågade honom, om han ej
skulle gå in, men han ville stanna där ute för att få "un poco
d’aria
"; han var dock mycket angelägen att få veta, om
Petruccio var vaken eller ej, och jag lovade att komma ut och säga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:45:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gammalbok/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free