82 (En gammal bok om människor och djur)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rafaella

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ty hon var främling, och den enskilda barmhärtigheten nådde
ej Rafaella. Hon hade att välja mellan nöd och långsamt förfall
till prostitution; hennes barn levde, och hon valde nöden.
Världen belönade henne ej för hennes val, ty dygden hungrar och
fryser i Paris’ fattigkvarter. Och hon slutade som de flesta
andra med att "fare la scopa".[1] Blekt och utmärglat satt barnet
där uppe på la nonnas knä, och med böjd rygg sopade Rafaella
gatorna, där nöjena och lyxen gingo fram. Armodet hade plånat
ut hennes fägring, hon bar nödens och förtryckets drag.
Sorgerna hade fårat hennes panna, men adelsmärket bar hon ännu
— hatten av för dygden i trasor, den är ädlare än Faubourg
S:t Germains!

Kanske kunde någon, som skriver bra, göra en liten novell
av Rafaellas historia också; den är dock som sagt varken
vidare originell eller spännande, den är mycket alldaglig.

Men jag kan giva ämnet till en annan liten novell — det
är den där doktorn, som tycker om italienare, som har hittat
på det. Han har gått och funderat därpå i många år, men
han kommer aldrig längre än till funderingar. Skriv en historia
om kvinnomodellerna och dedicera den till konstnärerna! Skriv
den utan vrånghet och utan sentimentalitet. Skriv den utan
överdrifter, ty de behövas ingalunda, utan stränghet, ty vi ha
alla behov av överseende.

Säg dem — konstnärerna — huru mycket vi alla hålla av
dem, de sorglösa, godhjärtade kamraterna, säg dem, huru stolta
vi äro över dem, de lyckliga tolkarna av vår skönhetslängtan.

[1] Nödhamnen för de flesta av fattigkvarterens skeppsbrutna, som
ännu vilja och kunna arbeta. Staden Paris’ gatsopare bestå till stor del
av italienare.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 03:45:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/gammalbok/0084.html

		En gammal bok om människor och djur / 82 (1931) Author: Axel Munthe Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|