- Project Runeberg -  En gammal bok om människor och djur /
101

(1931) [MARC] Author: Axel Munthe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Menageri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MENAGERI 101

kring de hala, glatta väggarna i buren, men där finns heller
ingenting, som kan distrahera henne. Och till slut har hon
ingenting annat att göra än att återigen för hundrade gången
sen en timme hoppa upp i repgungan, för att en minut därefter
återigen sitta nere på golvet, lutad mot den gamla kaninen.
Publiken kallar det för glädjesprång, men den stackars lilla
markattan är minsann lagom glad.

Kaninen är resignerad. Generationers fångenskap har gjort
honom förslöad, frihetsbegäret har för länge sen dött ut i hans
degraderade harhjärna; han hoppas ingenting, man han saknar
ingenting. Han har inga sällskapstalanger, han kan inte roa sin
rastlöse vän på något sätt, och han fattar för resten ej alls
situationen. Men han lönar markattan så gott han kan för de
små väntjänster hon bevisar honom; och när gaslågorna äro
släckta och nattkylan tränger in i menageritältet, då lånar
nordbon sin varma skinnfäll åt den darrande lilla sydlänningen, och
hopkrupna tätt intill varandra invänta de dagen.

Invånaren i den lilla buren, som står på stolpen där i hörnet,
han är ej omnämnd alls på affischen. Han synes ej för
tillfället, ty han sover kanske en stund där inne i sin mörka lilla
kammare, men var och en, som ser det där ståltrådshjulet,
vet att det är en ekorre, som bor här. Vad han har att göra i
menageriet vet jag ej, ty på den punkten torde publikens
zoologiska uppfostran redan vara gjord — vi veta alla, hur en ekorre
ser ut. Skrockfulla människor säga, att om en ekorre springer
över vägen, där de gå fram, så betyder det olycka. Jag vet ej
var de fått den fördomen ifrån, men sannolikt ha de lärt sig
den av någon ekorre; ty ekorrarna tro precis detsamma, om de
möta någon människa, och tyvärr ha de skäl för sin fördom.
Jag tror tvärtom, att det betyder lycka för människorna, jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:45:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gammalbok/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free