Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Endast för djurvänner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Människorna hade dödat den oskyldiga fågeln, på vars
vingar våren flög hem till Norden, och vars lilla sångarhjärta
slog av naturens jublande fröjd! Och på slottet åt man kanske
upp sommarens lilla brungrå budbärerska.
Den dagen svor pojken sitt Hannibalshat mot jägarna. Och
när han somnade den kvällen drömde han om en republikansk
sammansvärjning.
*
För att du ej skall tro, att jag diskuterar saker som jag ej
begriper, kan jag gärna berätta, att jag själv i min ungdom
varit jägare, stor jägare. Jag har ofta rest långa vägar för att
deltaga i jaktpartier, och ofta nog var det ingen i hela
sällskapet, som sköt så många skott som jag. Där funnos goda
jaktmarker kring mitt barndomshem och i all synnerhet var
där mycket gott om orrar. Känner du till orrjakt — som
bekant en synnerligen intressant sport? Huru många glada
minnen har jag ej från denna jägartid! Huru många härliga
strövtåg genom de tysta skogarna, huru många sorgfria stunder i
halvvakna drömmar med huvudet lutat mot en mossig tuva
och suset av tall och gran runt ikring! Och huru lycklig var
ej också min gamle Prisse under dessa oförgätliga jaktdagar!
Huru belåten var han ej att få trampa den mjuka skogsmossan
i stället för Uppsalas stengator, att få ligga timmar i ända i
harmoniska kontemplationer vid min sida, så nära, att jag
kunde då och då stryka hans vackra huvud och uppfånga ett
vänligt ögonkast från hans halvslutna ögonlock! Han visste,
att jag alltid var i utmärkt humör under dessa jakter, och det
var allt han behövde för att vara lycklig själv! Men börjar jag
tala om min gamle trogne hund, så hinner vi aldrig till orrarna,
och det var ju om dem jag tänkte berätta dig i dag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 03:45:47 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gammalbok/0126.html