Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Politiska agitationer på Capri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147 POLITISKA AGITATIONER PÅ CAPRI
till i stället för åt själva byn Capri, så kunde hon ha en utsikt
att undkomma, ty naturligtvis skulle deputationen, efter att
förgäves ha sökt henne vid Piccola Marina, draga sig tillbaka till
byn för att invänta henne på Piazzan, där alla vägar utmynna.
Vi lågo kvar en stund nere på Marinan, men sen vandrade
vi upp åt Capri vi också; dock ej den stora vägen utan den
gamla halvglömda stigen, som genom vignerna leder upp på
Anacapri-vägen, ett stycke bortom Capri — på det viset kunde
vi undvika Piazzan. Luften var varm som på en augustidag,
och när vi kommo dit upp, lade vi oss i det höga gräset vid
vägkanten. Vi resonerade för ovanlighetens skull politik. Min
vän D. är elsassare, han var med i kriget, och han var inte
blid i sina omdömen om tyskarna. Oss svenskar var han också
ond på och han sade, att han ej kunde begripa, varför vi inte
hjälpte Danmark 1864. Jag svarade honom med att föreslå,
att vi en dag skulle segla bort till Amalfi och gå upp till Albergo
della Luna och hälsa på honom, som skrivit "Uden navn".1
Men vi voro ädelmodiga fiender och vi kommo överens om
att det var synd om kronprinsessan, så tyska hon än var. Så
kom jag att berätta om nattens äventyr med provryttaren, och
eftersom ingen hörde oss, kan det nog hända, att vi skämtade
en smula med festpoeten. Jag minns till och med att vi
försökte hjälpa honom på traven med sitt poem, och skrattande
lågo vi där och komponerade ett par extra strofer i hans
avbrutna sång. Puck låg bredvid oss i gräset, han försökte följa
med i våra rimsmiderier, men värmen gjorde honom slö för
litterära njutningar, och han fick aldrig upp mer än ett öga i
sänder. Mellan murgrönan, som klädde den gamla stenmuren
bakom oss, tittade då och då en liten kvickstjärtad ödla fram
1 Ibsen bodde där flera månader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
