Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Soeur Philomène
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOEUR PHILOMÈNE 203
tenant et à Vheure de notre mort!" och från en och annan
säng hördes blott ett kvidande mummel — men det fann nog
sin väg det också.
Soeur Philomène såg så blek ut. En morgon syntes hon ej
vid ronden och man sade, att hon hostat blod under natten.
Men snart började hon sin tjänst igen, lika offervillig som
förut; natt och dag fann man henne i salen hjälpande och
tröstande som förr, och aldrig unnade hon sig någon vila.
Så gick vintern hän. Fönstren stodo öppna hela dagarna
och våren kom in i de dystra sjuksalarna och flög från säng
till säng och lyfte sakta på gardinen, bakom vilken den bleke
sjuklingen låg och väntade på den sista hjälpen — sommaren.
Nere på gården började träden grönska och ute på terrassen
sutto konvalescenterna flera timmar om dagen och värmde sig
i solen.
Det var fest nere i Salle de Garde och alla kamraterna
drucko sista skålen för den nykreerade doktorn. Där på väggen
hängde hans gamla sjukhusrock, nerfläckad och
karbolsyre-impregnerad, och där bland böcker och kollegier låg hans
gamla inrökta studentpipa, som hållit honom sällskap så många
genomvakade arbetsnätter. Doktorn satt där resklädd med det
efterlängtade diplomet på fickan, och där uppe i hans gamla
rum stod kappsäcken färdigpackad till morgonens avresa. Alla
höllo tal och ingen hörde på. Doktorn smög sig ut och gick
än en gång genom den välkända korridoren upp till Salle St.
Claire. Han stannade vid dörren och han hörde hur det
viskades från säng till säng "la ronde de la mère!" Och där kom
Soeur Philomène med nattlampan i hand bort från andra ändan
av den skumma salen. Han såg på det sorgsna, bleka ansiktet,
och han kände, hur mycket han höll av den snälla, milda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
