Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I kap. Genom minnets synglas - 2. En gammal resenärs erfarenheter och råd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3°
Guds eget folk, den är dock ett verkligt värde som man gärna
tummar, och på vilka ej alla smutsiga fingrar kunna lämna
några äckliga spår. Men den kommer nog ej förr än med det
tusenåriga riket. Tills vidare fresta ej de gröna borden i Monte
Carlo med det gyllene skimmer som aldrig kan ersättas av
marker och lappar.
En annan finansfråga som måste lösas är den om
drickspengarna. Det heter visserligen att denna fråga är löst
därigenom att man tillkännagivit att en viss procent 10 — 15 — ja
20 procent av räkningen går till betjäningen, men det hindrar
ej att drickspengar ändå nästan äro obligatoriska och att den
stora vinsten av det nya systemet endast blir dubbla
drickspengar. Frågar man värdarna huru det är med
drickspenningsfrågan, får man ofta till svar att servitörerna nog påräkna
extra drickspenningar, vilket är en förbannelse för den resande,
då härigenom favoritism mot de frikostigaste gästerna, lätt måste
uppstå. Skall procentsystemet tillämpas måste den saken
skötas så som jag sett på några ställen bland annat i Florens, att
på väggarna stå anslag att den av betjäningen som ertappas med
mottagande av extra tips genast skiljes från tjänsten. Antingen
så bör det vara, eller så att man går tillbaka till det gamla
systemet. Själv har jag alltid under alla dessa år gett 10 procent
och anser att inga pengar äro bättre använda än de som ges
ut till drickspengar, men ordning måste det bli i
drickspenningefrågan.
Vad hotellväsendet beträffar har det gått framåt med
stormsteg och prisen hava hållit jämna steg med denna frammarsch.
Det är nu så att vi här i landet äro ganska bortskämda i fråga
om hotell då vi i allmänhet på det området stå högt. Komma
nästan vart man vill finner man här väl ordnade hotell med
alla moderna bekvämligheter. Uppslaget härtill gavs av Trulson
som efter att hava. till en stor del ordnat Berlins hotellväsen
kallades till Stockholm och där skapade Grand Hotell. Men
ej allenast i de stora städerna, utan på turist- och badorter finnas
nu hotell som äro »up to date», Siljansborg, Nynäs, Edh,
Falsterbo m. fi. Även i utlandet finner man hotell med Svensk
styrelse, såsom Alexandra Hotell i Menton ombyggt och
moderniserat av Falsterbohus skapare, som i allo är »first class».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
