- Project Runeberg -  Gammalt och nytt /
46

(1929) [MARC] Author: Gustaf Cederström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I kap. Genom minnets synglas - 3. Hygienen i min barn- och ungdom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

46

Se vi långt ja t. o. m. tusentals år tillbaka, finna vi att
kineserna liksom sedermera araberna kände till massagen och stodo
ganska högt i avseende på läkekonsten.

Av de i Herculanum och Pompei funna kirurgiska
instrumenten kunna vi lära att romarna redan vid tiden för Kristi födelse
voro mycket hemma på kirurgiens område. Att den dyrbara
tandläkarekonsten även stod högt redan hos Etruskerna har
jag kunnat konstatera på Etruriska skallar med plomber och
fina guldbryggor. Huruvida de Etruskiska dentisternas
räkningar höllo sig på samma höjd som de nutidas förtäljer ej
hävderna.

I avseende på bad har man aldrig nått högre än på Roms
storhetstid och aldrig hava de varit så allmänna, blivit nästan
till en kult.

Sedan komma långa perioder av stillastånd och även
tillbakagång och under de eviga krigen hade man så fullt upp att
göra med att slå ihjäl, att föga tid blev övrig för att studera
huru man skulle laga vad man slagit sönder. Men redan med
Leonardo de Vinci började man ivrigt studera anatomi. Hos
oss vaknade det mediciniska intresset med Olaus Rudbeck,
och under frihetstiden med Linné samt senare med Nils Rosén
von Rosenstein fick läkarvetenskapen sitt stora uppsving.

I min barndom rådde det nog i avseende på hygien en sådan
liten paus.

Ett badrum förekom t. ex. aldrig i någon av de våningar jag
kan minnas och utom de reglementerade tvagningarna av
händerna, ansiktet och ibland t. o. m. fötterna ingick begreppet
bad icke i folkmedvetandet. Fore prof. Curmans initiativ med
badhuset på Malmtorsgatan fanns egentligen’ endast det lilla
gamla varmbadhuset på den plats där nu »pratkvarnen» ligger.

Därav uppstod kanske behovet att koncentrera badandet till
sommaren, men då badades det högst oförnuftigt i så måtto
att man sökte taga igen den på vintern förlorade tiden genom
att till sin skada timtals ligga i vattnet. Men utom detta
lögande i alla upptänkliga vattensamlingar uppstodo ordnade
badorter litet varstans.

Mitt första minne av en sådan var från det sedermera så
ryktbara Marstrand, som då var mera än primitivt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:45:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gammnytt/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free