Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I kap. Genom minnets synglas - 5. Den svenska herrgårdskulturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 7
ÖVEDSKLOSTERS SLOTT
finnes. De hade även fått smaken på de andliga läckerheterna,
de rara böckerna och de fina konstverken. Tänk blott på de
skatter varmed en Magnus Gabriel De la Gardie riktat vårt land
och vilka konstnjutningar hava icke slottens samlingar berett
oss? Eget nog är att se huru olika 30-åriga krigskulturen
utbredde sig i vårt land. Starkast i huvudstaden och dess
närhet där man byggde: Wrangelska palatset, Drottningholm,
Carlberg, Sjöö, Wengarn och Skokloster m. fi., men även mera
avlägset skapades Eriksberg och det småländska trädslottet
Gripenberg, även det av den store byggherren Carl Gustaf Wrangel.
Här kan jag ej underlåta att påpeka det praktiska numera
nog omöjliga sätt han storamiralen lärer begagnat, för att
anskaffa det nödiga ekvirke han ej kunde få i Småland. Han
säges hava sänt den svenska flottan till Pommern "för att hugga
och på flottan hemforsla det för bygget nödiga goda ekvirket.
Så gick det nog i gamla tider stundom till, och man har
berättat mig om en Regementschef som ville hava ett stort
avloppsdike grävt på sin gård. Han lät staka ut det och satte
massor av spadar längs stakningen, marscherade så dit med
regementet, gjorde halt längs den blivande kanalen, bjöd på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
