Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I kap. Genom minnets synglas - 5. Den svenska herrgårdskulturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7°
lästes för denna församlings »h’älskade ’erskap», som det hette
på rospiggska och där dussintals s. k. flackhästar stodo i
stallet — vid Leufsta ända till etthundra — för att uppehålla
kommunikationerna, och utan minsta tvekan sändes för att i
städerna hämta ett skålpund konfekt några härvor ullgarn till
broderiarbetet eller dylikt. Vid middagsbordet där voro ofta
ständiga gäster i stort antal dagligen samlade vilka serverades
av hovmästare och betjänter i gammaldags livréer. Den mat
som serverades bestod dock, mest av vad gården, producerade
och nersköljdes med gammalt hembryggt öl och ett glas
Portvin, som man fått i utbyte mot sitt stångjärn. Lyx och enkelhet i
förening.
Det gamla ursprungliga svenska lantlivet, det som mest
närmade sig våra fäder vikingarnes, fortlevde helt visst renast på
de mindre gårdarna, prästgårdarna och bruken, där
gästfriheten var lika stor om ock enklare än på storgodsen.
Jag har en ganska stor erfarenhet även av dem, bland annat
från det glada, livade Värmland, där ett liv sådant Selma
Lagerlöf skildrar det, ingalunda hörde till undantagen.
Långt skilda från den övriga världen som gårdarna ofta lågo,
med usla kommunikationer, post kanske en eller två gånger i
veckan, var man för samband med yttervärlden mest hänvisad
till den nu nästan utdöda brevskrivningskonsten. Vad som
delvis fyllde den plats som nu tidningarna intaga, var att det den
tiden i huvudstaden fanns en del välvilliga, drivna, kvicka och
humoristiska brevskrivare, som sände korrespondenser, ämnade
att sedan cirkulera mellan grannarna, till sina vänner. En
mycket beryktad sådan skribent var i början av förra seklet
von Brinckman, .läst av hela Sverige. Läsning och
brevskrivning upptog nog mycket av den långa tiden och ett livligt
umgängesliv rådde på gårdarna. Så utvecklade sig i hög grad
gästfriheten och gav upphov till det egendomliga fenomenet
kavaljererna, unga, trevliga män, ofta officerare mellan deras
möten, stundom även äldre originaler, vilka stannade huru länge
de önskade, en del, som Selma Lagerlöfs, för hela livet.
Dessa höllo glädjen och livsmodet uppe under de långa
vinterkvällarna, bildade en föreningslänk med den yttre världen,
gjorde samma tjänst som biet, vilket svärmar kring blomman,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>