Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II kap. Reflexioner över aktuella frågor - 1. Modet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MODET
DEN FÖR MÄNNISKAN NYTTIGASTE EGENSKAPEN
är utan tvive’1 modet.
Jag menar därmed ej så mycket det mod, som i alla
tonarter besjungits och lovprisas av skalder och skriftställare,
det så kallade hjältemodet, frånvaron av all dödsfruktan, som
det tillkämpade. Denna frånvaro av dödsfruktan är egentligen
något onaturligt, man skulle nästan vilja kalla det ett utslag
av dumhet, då allt levande ju av naturen måste frukta döden.
Ju mera kultiverad människan är, dess mer är hon i stånd
att fatta dödens innebörd, och dess större kraftbevis är den
tillkämpade kallblodigheten inför faran.
Bristen på mod, fegheten är det, som driver oss att tillgripa
lögnen för att rädda vårt skinn, undgå ansvar.
Den verkligt modige gör det aldrig, han ljuger inte, och
det är därför vi så högt skatta detta sanna moraliska mod, som
kuvar köttet, koncentrerar viljan och gör allt henne
underdånigt. Ett lysande exempel på ett sådant slags mod är vad
som förtäljes om den store franske konungen Henrik IV, att
han, som då han första gången kom i elden lärer till den grad
lidit av dödsfruktan, att han hackade tänder och darrade i alla
lemmar, skulle utropat: »Tremble carcasse, je te donnerais de
quoi!», och, bekämpande den djuriska svaghetskänslan,
handlöst kastat sig mitt in i det värsta stridsvimlet.
Det är nu sant att detta skedde i hela härens åsyn, och då
kan ju nog även fåfängan hava spelat in.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
