Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II kap. Reflexioner över aktuella frågor - 4. Svenskar! Svenskar!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett uttryck härav var t. ex., att då Kronprinsens husarer
togo avsked av sin gamla mötesplats en tropp av 25 man,
som tjänat vid husarerna, beridna på de utmärkta remonter,
som trakten uppföder, mötte regementet för att hylla det och
tillsammans med det få begå avskedsfesten.
Jag tror nog att där nere missnöjet jäser starkare än
annorstädes, då deras infödda rytteri, bestående av böndernas egna
»pågar», beridna på deras egna uppfödingar, var deras ögonsten.
Slagorden ha spelat en stor roll i vad som övergått oss,
medan sakkunskapen satts ur spelet.
Det dyra kavalleriet behövs, ej mer i det nutida kriget, hette
det, man har möjlighet att i spaningstjänst ersätta det med
cyklister och flygare — hur dessa senare skulle taga sig fram
i våra skogar, lämnades osagt.
Ett ytterligare bevis till de många som redan finnas för
vad vårt kavalleri går för fick jag nyligen vid de
internationella ryttartävlingarna vid Falsterbohus, där danska och tyska
beridna officerare tävlade med våra egna.
Bland tyskarna funnos en del av deras bästa ryttare, även
några europeiskt ryktbara, och dock höllo svenskarna av olika
vapen — artillerister, husarer och dragoner — dem stången,
nådde lika höga poäng som de, men förklarades som segrare,
då tyskarna, ovana vid terrängen, vilken var som bomull att
galoppera i, hållit för låg fart. Och det är detta ypperliga
rytteri man slopar, börjande i dag med hästgardet,
stockholmarnas älsklingsregemente! Om det varit frågan om total
avrustning, bortkastande av alla vapen, hade det ändå varit
någon reson i galenskapen, åtminstone varit en ren ekonomisk
vinst, men att som nu behålla ett så hårt stympat försvar,
som ändå kostar grova pengar, på samma gång som det är
absolut otillräckligt, är att handla som den som av snålhet
för lågt brandförsäkrat sitt hus. Man har inbillat oss, att
vi äro försäkrade i bolaget »Nationernas förbund», men i dessa
dagar skönja vi granneligen, huru pass solitt det bolaget är.
Den man som ej söker försvara sig, även om han känner
sig som den svagare, är en ynkrygg och drabbas av sina
medmänniskors förakt. Samma öde drabbar det land, som
ej är villigt offra allt för sin självständighet. Alla äro vi eniga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
