Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Brödkakorna hängde radade åt samma håll. Det
vittnade om att värdinnan i Sjöhagatorpet
förstod att rätta sig efter tomtens önskan och
förstod att taga vara på lyckan.
Nu rörde hon sig lifligt utmed den öppna
spiseln och grep efter en brunspräcklig kopp för
att ösa vatten i en sotig kopparpanna.
— Det där artar sig till kaffe, tänkte
Blomberg och strök sina gulborstiga mustascher åt
sidan, men han spottade genast ut tanken, ty
det passade sig inte att utsäga den. Därpå
sporde han liksom i förbigående:
— Har Råbäck redan länge bott här på
gården?
— Tjugo år och snart fyra till.
— Ett bra ställe, tänker jag, eftersom en
hållits här så länge.
— Sämre kunde en ha det och få det.
— Rusthållar Friman lär vara en duglig och
kunnig karl och förstå sig på annat än
skötbåtar, dragoxar och åkrar?
Råbäck nickade instämmande och drog i sitt
gråsprängda hakskägg, som hängde i en framåtböjd
tofs lik den gamle älgtjurens. Sedan
lutade han sig bekvämt öfver bordet för att lyssna
på Blomberg, då denne fortsatte i lifligare tal:
— Hvad heter hustrun? Är hon åldrig?
Har hon många barn och skapligt lynne eller
blandar hon sig i manfolkssysslor? I min
hemtrakt fanns det en gårdsvärdinna, som ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
