Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
— Hvem har sagl Anna det? Han kan ju
inte tala tre rediga ord utan att hacka.
— Mina ögon, vet jag.
— Kom närmare, så får jag se hvad de
duga till.
— Knappast till storgårdsvärdens
ögonfägnad.
Flickan skrattade och såg upp under
armen.
— Du tycks vara munvig, tös! Hvar har
du lärt den konsten?
— Åh, jag har inte tjänat bara hos bönder.
Jag har umgåtts både med fint folk och groft
folk, ska jag säga.
— Vet du hvad respekt vill säga?
— Kanske — kanske inte.
— Då ska Anna inte glömma, alt jag är
husbonde och hon piga.
— Det förra vet jag, och många med, tycks
det.
— Hvad menar hon med »tycks det?»
— Rusthållaren, som lär ska vara så
orimligt klok, begriper nog halfkväden visa.
— Sjung ut hela versen.
— Nå, hvarför sku jag inte kunna det. Jag
har aldrig brukat vara rädd för manfolk. Jag
vet nog huru de ska tas, när de börja kuttra.
Innan jag kom hit, hörde jag på fastlandet,
att det här sku vara en underlig gård, en...
— Gå på bara...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
