Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XIV.
I skogsbryneL bortom rågåkern låg på ett
underlag af jordfasta mindre stenar en större.
De lärde skulle ha sagt, att den var ett af
istidens ansenligare flyttblock, men folkel på
ön kallade istenen hell simpelt »kohufvudet».
Stenens långsträckta, skrofliga sida liknade från
norr betraktad verkligen ett öronlöst
nötkrea-lurshufvud. Underkäken framträdde kraftig,
likaså det starka bågbenel öfver ögat och nosen
tryckt mot mossbädden, ja, till och med den
milda blicken kunde man med god vilja
upptäcka i en oval mossfläck på ögats plats.
Det var första hvardag efter
midsommarhelgen och klockan visade ej mer än 7 på
morgonen. Mellan bruna kvistar och gröna löf
sände sommarsolen in sina varma strålar, och
barrträdens uppmjukade kåda spred en
kraftig doft. En vindfläkt bragte björkarnas
hängen i rörelse, men tallen invid gärdesgården
bar sina gulgröna årsskott rakt i vädrel som
styfva kronljus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
