Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
väntat. Vid en rem fäst i taket hängde Pieski
med gapande mun, och de tre fåren lågo strypta
i sin vrå.–
Magistern tystnade. Alla förblefvo orörliga
på isina platser. Ingen ville som den första bryta
stillheten.
Då steg gamla gårdsbonden, gubben med det
tofviga håret och den trasiga rocken, långsamt
upp och trädde ut på golfvet. Rak i ryggen och
med höjdt hufvud riktade han blicken mot
fönsterbänken, där sonen och svärdottern sutto
nedhukade och stirrade mot golftiljorna. Därpå
steg ban fram till Magistern och sträckte ut
handen med orden:
— Tack ska han ha, fast historien var hemsk.
Det märks herrn vill andra väl. Gud välsigne
honom!
Detta erkännande betraktade Carolus
Rilan-der såsom det största han i lifvet fått emottaga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
