Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Garibaldis barndom och ungdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sinne alltid bevarade en sällsynt friskhet, ungdomlighet
och spänstighet.
»Man skall begagna sig af hvarje timme», var ett
af hans favorituttryck, och detta tjänade honom ock till
rättesnöre.
Särskildt sökte han alltid, drifven af sin patriotiska
instinkt, att genom alla medel, vare sig skrifter, lefvande
personligheter eller händelser, få vägledning till det, som
år från år klarare stod såsom hans mål: Italiens befriande
från främmande förtryck.
Öfverhufvud taget sysslade han gärna med
skönlitteratur. Han lärde känna mycket af hvad den unga
italienska litteraturens målsmän frambragt, dessa förkämpar
för Italiens pånyttfödelse, som gjort så mycket för att
bringa sina landsmän till medvetande om Italiens
skymfliga ställning och som lyckats att hos alla ädla andar
väcka längtan efter bättre och friare förhållanden. Med
förkärlek läste han Ugo Foscolos »I Sepolcri», hvars höga
tankegång djupt grep honom, och han kunde utantill
Berchets romanser[1]; af utländska författare skattade han
högst Béranger, hvars sånger han ofta och gärna sjöng.
Han hade nämligen en sällsynt vacker sångröst, och
under sina sjöresor samlade han ofta besättningen
omkring sig, i det han med eld och värme föredrog en eller
annan fosterländsk hymn. —
Snart nog yppade sig för honom en sjölägenhet; han
blef erbjuden kaptens anställning på briggen »Notre-Dame
de Grâce».
Detta var det första skepp, hvilket han som chef
kommenderade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
