Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. "Den som älskar Italien, följe mig"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
styrka möta den tredubbla fienden - spanjorerna hade
ännu ej ryckt fram - beslöt han att söka uppnå Adriatiska
hafvet för att hinna Venedig, där man ännu obesegrad
kämpade för friheten. Det lyckades honom också att föra
de från Toscana framryckande österrikarne så bakom
ljuset, att dessa, troende honom i spetsen för en stark här, ej
vågade anfalla honom. Efter flera dagars marsch och
kontramarsch uppnådde han Toti. Anita red alltjämt vid
hans sida; under rasterna tillredde hon hans mat, och
Hoffstetter omtalar, huru Garibaldi vid bivuaken ofta för
sina officerare berättade episoder från sitt lif i Amerika,
och huru han vanligen slöt dessa med att säga - visande
på Anita, som på något afstånd sysslade med maten: »Ja,
mina herrar, min hustru är en modig kvinna.»
Under hela denna marsch upprätthöll Garibaldi som
vanligt den strängaste tukt bland sitt folk; ingen soldat
vågade tillfoga en landtman den ringaste skada; hvarje
stöld var vid dödsstraff förbjuden. Då detta oaktadt en
soldat blef ertappad med att hafva stulit en höna från en
fattig kvinna, lät Garibaldi genast skjuta honom och
ropade till sina häpna trupper: »Så straffar jag hvarje tjuf.
Äro vi röfvare eller frihetskämpar? Hafva vi dragit ut
för att skydda folket eller för att förtrycka detsamma?»
Hvarje uppgift om att den garibaldiska frihetsskaran
saknade disciplin är osann och utspridd af Garibaldis
många personliga fiender.
I midten af juli månad, då fransmännen nästan voro
de romerska legionerna i hälarna, uppnådde dessa efter en
mödosam marsch öfver bergen lyckligt staden Orvieto;
efter någon tvekan å invånarnes sida, hvilka fruktade
bördan af en tyngande inkvartering, blef Garibaldi dock
emottagen med stor hjärtlighet; hela staden var illuminerad.
Redan följande afton marscherade han vidare;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
