Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. 1859 års fälttåg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och detta skulle ske med Garibaldis – folkhjältens
– bistånd.
Han kallades därför från Caprera till Turin, och den
17 mars sammanträffade han för första gången med
Victor Emanuel, som länge och förtroligt samtalade med
honom.[1]
Från denna stund rådde mellan dem en verklig
sympati, beroende ej minst af vissa stora likheter i bådas
lynne och karaktär. Garibaldi utnämndes till generalmajor
och chef för en alpjägarekår, hvars ordnande uppdrogs
åt honom.
Det antal frivilliga, öfver hvilket han nu förfogade,
uppgick till 2,417 man; dessa delades i tre bataljoner,
hvilka kommenderades af öfverstarne Medici, Cosenz och
Arduino.
Då Garibaldi emottog öfverbefälet, offentliggjorde
han följande dagorder till sina trupper:
»Cacciatori delle alpi - alpjägare!
Vi stå nu vid målet för våra önskningar, inför
förverkligandet af våra förhoppningar: vi skola kämpa mot
vårt fosterlands fiender. Kanske för jag eder redan i
morgon emot österrikarne för att ställa dem till ansvar
för den smälek och den plundring, som de sedan årtionden
tillbaka låtit oss undergå. Jag behöfver ej uppmana
våra unga soldater att vara modiga, men att iakttaga
sträng disciplin och ovillkorlig lydnad gentemot de i
många slaktningar pröfvade veteraner, som äro edra officerare.
Den ädla hänförelse, med hvilken I besvarat den
höge suveräns kallelse, Som skall leda Italiens öde, är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
